Jönköping

Väster – Västra förstaden

• Barnarpsgatan (östra sidan, ojämna nr)
• Barnarpsgatan (västra sidan, jämna nr)
• Brunnsgatan (södra sidan, ojämna nr)
• Brunnsgatan (norra sidan, jämna nr)
• Brånebacken
• Bäckalyckevägen
• Djurläkartorget / Juneporten
• Dunkehallavägen
• Fabriksgatan
• Järnvägsgatan / Järnvägstorget
• Kapellgatan
• Klostergatan (östra sidan, ojämna nr)
• Klostergatan (västra sidan, jämna nr)
• Kungsgatan (södra sidan, ojämna nr)
• Kungsgatan (norra sidan, jämna nr)
• Kyrkogatan (östra sidan, ojämna nr)
• Kyrkogatan (västra sidan, jämna nr)
• Nygatan
• Oxtorgsgatan
• Pilgatan
• Sjömansgatan
• Skolgatan
• Trädgårdsgatan (östra sidan, ojämn nr)
• Trädgårdsgatan (västra sidan, jämna nr)
• Västra Storgatan (norra sidan, jämna nr)
• Västra Storgatan (södra sidan, ojämna nr)

Öster – Östra stadsdelen

• Apotekargränd
• Fisktorget
• Hoppets Torg
• Hovrättstorget
• Huskvarnavägen
• Kanalgatan (norra sidan, ojämna nr)
• Kanalgatan (södra sidan, jämna nr)
• Missionsgränd
• Målargatan
• Norra Strandgatan
• Odengatan (norra sidan, ojämna nr)
• Odengatan (södra sidan, jämna nr)
• Sandgatan
• Slottsgatan (norra sidan, ojämna nr)
• Slottsgatan (södra sidan, jämna nr)
• Smedjegatan (norra sidan, ojämna nr)
• Smedjegatan (södra sidan, jämna nr)
• Södra Strandgatan
• Tullportsgatan
• Ulfsparregatan
• Vedtorget
• Västra Holmgatan
• Östra Storgatan (norra sidan, ojämna nr)
• Östra Storgatan (södra sidan, jämna nr)

Söder och Torpa

• Brahegatan
• Gränsgatan
• Gröna gatan
• Sjögatan
• Södergatan
• Torpagatan
• Åsenvägen

Jönköping som marknadsplats och så småningom som stad är känd sedan länge. Den medeltida staden var belägen väster om Hamnkanalen, mellan denna och nuvarande Juneleden. Utmed kanalen låg sedan 1283 ett kloster, vilket byggdes om till fästning och försvarsanläggning med början på 1500-talet. Fienden på denna tid var Danmark och danskarna kom alltid hit via Nissastigen, som då kom in mot staden i nuvarande Dunkehallabacken. För att kunna försvara staden och kunna använda fästningens artilleri var man tvungen att riva staden framför vallarna, annars kunde fienden gömma sig bakom husen och möjligheten till att skjuta med kanonerna var begränsad. Detta faktum uppstod 1567 och 1612 då staden brändes ner av dess invånare. Redan 1609 hade Karl IX gjort ett förslag att flytta staden till Sanden, den obebyggda sandrevel som fanns mellan Storsjön (Vättern) och Lillsjön (Munksjön).  Karl IX:s son Gustav II Adolf, som 17 år gammal hade fått ärva kronan vid faderns död 1611, bestämde att Jönköping skulle återuppbyggas, vilket redan hans far föreslagit, på den östra sidan av kanalen och dessutom vill han att den i fortsättningen skall heta Adolfsborg. Borgarna protesterade och namnbytet lyckades de stoppa, men flytten blev av.

Den stad som kom att växa fram bestod av hus utmed den gamla landsvägen österut, en parallellgata till denna och ett torg. För att borgarna skulle ha tillgång till Vättern och vatten byggdes ett antal gränder, så kallade vattugränder. Dessutom, eftersom det förhärskande stadsbyggandet i Europa präglades av holländare, försågs staden med en kanal. Bortsett från att kanalen är igenlagd har vi i stort sett idag, 400 år senare, samma stadsplan på Öster: två parallella gator och ett torg – Östra Storgatan, Smedjegatan och Hovrättstorget.

Som stad grundlades Jönköping förmodligen på 1200-talet, med landets äldsta bevarade stadsprivilegier från 1284. Här fanns ett kungligt slott, och på 1600-talet tillkom Göta hovrätt. Under 1800-talets industrialisering startades flera stora företag i Jönköping, bl a Jönköpings Tändsticksfabrik, Jönköpings Mekaniska Werkstad och Munksjö Pappersbruk. Kring sekelskiftet 1900 hade Jönköping ungefär 25 000 invånare. År 1971 bildades Jönköpings kommun genom sammanslagning av närliggande städer, köpingar och landskommuner. Idag är Jönköping landets tionde största stad, eller egentligen kommun, och länet det sjätte största. En tredjedel av länets invånare bor i Jönköpings kommun.

I samband med att stadsdelen Öster 2020 fyllde 400 år uppmärksammade vi dess historia och sammanställde fotografier och annat bildmaterial, ordnat efter gator och gatunummer. Bilderna kommer huvudsakligen från Jönköpings läns museum, Jönköpings Stadsarkiv och Arkiv Jönköpings län. Texterna är skrivna av personalen på Arkiv Jönköpings län, och de längre texterna i huvudsak av Lennart Lindberg, Jönköpings hembygdsförening Gudmundsgillet.

Övrigt om Jönköping

Bränder i Jönköping
Kallbadhus i Jönköping
Spårvägsrosetter