Habo – Arkiv Jönköpings län

Ett urval av fotografier från Habo IF:s fotosamling.

Två hockeyspelare skakar hand på isen.
Lagbild framför mål
Lagbild på isen
Kvinnligt publikinslag
En tjej sitter vid sidan om match och ser ledsen ut. 1930
Tre bröder 1934
Tre män framför hus
Tre idrottare sitter jämsides
Skidåkare i tävling 1929
1930, män på is
Gökotta vid bokskogen 1951
Kö utanför handel
Människor utanför buss vid hemlig resa till Skövde och Varnhem 1952
Deltagare i kursen "en kommun i arbete" 1952
Deltagare i kursen "en kommun i arbete" 1952
Hults hembygdsstuga vid ABF:s hemliga resa 1953
Lövhults friluftsgård
Människor i café i Solberga
Albert Engströms stuga
Kvinnor, knyppling 1954
Manskören sångarbröderna
Män i oljeledningskurs 1955
Åhörare vid föreläsning i kursen "Glatt och lätt hemarbete".

Senaste från Habo kommun

  • Månadens dokument augusti 2023: ABF Habo

    ABF i Habo bildades 13 november 1934 på Rydells café som en ny gren av arbetarrörelsen i Habo. En ABF-förening hade länge önskats av Habos aktiva inom rörelsen, och även av föreningen SDUK – Friska Viljor (en annan utbildningsförening), som stöttade Habo ABF vid uppstarten, innan de själva var tvungna att lägga ner sin verksamhet året därpå. Första ordförande blev Gustav Blomkvist, som tillsammans med ledamoten Einar Sandin suttit i ledningen för SDUK – Friska Viljor, och båda brann för utbildningsfrågorna inom arbetarrörelsen. Föreningen anslöt sig på Sandins initiativ till distriktsorganisationen och tog vid samma tid beslutet att hålla sig politiskt obundna. Einar Sandin kom att länge vara en av de starkaste drivkrafterna inom föreningen, utan vilken föreningen förmodligen skulle gått under snart efter sin tillkomst, likt flera andra föreningar i staden tidigare gjort.

    De första studieämnena som föreslogs var Kommunal förvaltning, föreningsbokföring, och fackföreningskunskap. Den första cirkeln som hölls blev Kommunal förvaltning, den 5 dec 1934, kl 07:30. Därefter hölls sammanträden i cirkeln veckovis på samma dag och tid. Första mötet hölls hemma hos ledamoten, sekreteraren, och bildningsrådsmedlemmen Einar Sandin. Därefter erhölls lokal från Stationsskolan som låg på Gröne vägen. Studiecirkeln upphörde dessvärre efter 4 tillfällen då flera av de få deltagarna fått förhinder. De andra två kurserna var ännu inte startade pga brist på intresserade. Flera nya cirklar planerades dock följande år, i ämnena: Nutida samhällsliv, Nationalekonomi, Svenska språket, samt Befolkningsfrågor. Det var emellertid svårt att få tag på lokaler för fler studiecirklar. Det fanns ett stort motstånd i Habos borgerlighet att bistå arbetarrörelsen, vilket bl.a. ledde till flera andra föreningars upplösning (däribland SDUK – Friska Viljor). Det var också svårt att få tag på pengar, och det hjälpte inte att en epidemi av scharlakansfeber svepte in och orsakade mötesförbud under 1935. Men med hjälp av bidrag från Habo Ullspinneri och Textils avd 132, samt Habo Arbetarekommun kom man undan med positiv balans ett år, och ett annat år fick styrelsen själva hålla föreningen flytande med privata tillgångar. Man lyckades på så vis hålla igång verksamheten fram till att den kunde komma igång på riktigt.

    Einar Sandin får ett pris fäst på sin kostym.
    Einar Sandin tilldelas pris vid föreningens 25-årsfirande.
    Samling kursdeltagare runt ett bord.
    Kurs i socialfrågor, 1953.
    Stor mängd olika föremål på bord.
    Hobbyutställningen 1950.
    Medlemmar samlade vid buss.
    Avresa med buss till en ”hemlig resa”, 1952.

    Föreningens början hade alltså en ganska kärv start med flera motgångar. Fokus låg först på praktiska administrativa utbildningar för att kunna stärka arbetarens och arbetarrörelsens position i Habo. Föreningen öppnade ett eget bibliotek och Einar fick ytterligare en roll: bibliotekarie. 1938 valdes han också till ordförande, och Gustav Blomkvist tog över rollen som sekreterare. Därefter började föreningen uppvisa en ny riktning: 1940 startade man gymnastikgrupper, som sedan blev fler. 1949 började man göra studieresor till platser av historisk eller kulturell betydelse, däribland Varnhem utanför Skövde. 1950 föreslog Sandin en hobbyutställning i Habo Folkets hus, som blev stor succé och markerade startskottet för en ny, bredare, och till stor del kreativ inriktning. Studiecirklar startade i alltifrån Esperanto till socialism och knyppling, litteratur och konst. Därefter blev även utställningar ett återkommande inslag i Habo ABF:s föreningsliv. 1951 började föreningen göra ”hemliga resor”, där resmålet inte avslöjades förrän en kom dit. Så småningom började man anlita föreläsare att tala om sociala problem, litteratur, sexuell hälsa, m.m. 1956 fick kommunen överta föreningens bibliotek, då det vuxit till den grad att föreningen själva inte längre kunde ta hand om det.

    En grupp män och en kvinna står kring en bokutställning.
    Styrelsen och en FIB-man tillsammans med föreläsande författaren Folke Fridell, 1954.
    Kvinnor vid ett bord övar knyppling.
    Deltagare i en studiecirkel för knyppling, 1954.

    Allt fler kvinnor engagerade sig dessutom i föreningen, och vid 40-årsjubiléet 1974 passerade för första gången antalet kvinnor männen, och antalet studiecirklar var 90. Jubiléet firades med stor allmän fest i kommunalhuset, med både sång och musik. 1988 var antalet cirklar dubblerat till 180, ett nytt rekord. Samma år tilldelades Einar Sandin Habo kommuns kulturstipendium. Priset överlämnades i Habos nya bibliotek av bibliotekschefen och kulturnämndens ordförande. Einar Sandin dog 2002, 94 år gammal. Habo ABF finns fortfarande, och ligger på Jönköpingsvägen i Habo.

    Orkester spelar musik.
    Musik för att fira ABF Habo 40 år.
    Man vid podium talar.
    Talare vid 40-årsjubiléet.

    /Sebastian Karlberg, arkivarie

  • Månadens dokument september 2018 – Habo IF
    Elva fotbollsklädda män poserar för fotografering.
    Detta är ett av många fina fotografier som finns i Habo IF:s arkiv. Bilden föreställer Habo IF:s fotbollslag den 3 maj 1931 efter seger med 4-2 mot Sandhems IF. Habo IF bildades 1926.
Back to top