Ett urval av fotografier med motiv från Gnosjö kommun som förvaras på Jönköpings läns folkrörelsearkiv.
Senaste från Gnosjö kommun
- Månadens dokument april 2023: Gnosjö Skytteförening
Tyvärr finns inga fotografier i arkivet tillhörande Gnosjö Skytteförening, men det finns andra intressanta dokument.
I föreningens matrikelbok 1900 – 1940 är 39 namn uppskrivna för första året. I kolumnen för yrkestitel har de nio översta namnen fått sin ruta ifylld. Här finner vi en pastor, en kronolänsman, en kantor, en ”ingeniör”, en schaktmästare, två industriarbetare, en ”jernvägsarbetare” och en industriidkare. Därefter tycks noggrannheten klingat av något, för att återuppstå mot slutet av matrikeln; på rad 31 finns en disponent, på rad 33 en fabrikör och på den avslutande raden en materialbokhållare.
Matrikel 1900, första uppslaget. Matrikel 1900, andra uppslaget. Av matrikeln framgår också att den yngsta och äldsta medlemmen är 15 respektive 48 år. Under 1901 har föreningen vuxit till 65 medlemmar för att dala något under nästkommande år. Krigsutbrottet 1914 och året därpå har ingen stor inverkan på medlemsantalet, utan det ligger på 44 för 1914 och 49 för 1915. Dock är det en markant ökning året efter Andra världskrigets utbrott – men mer om detta längre ner.
Eftersom protokollen saknas har jag inte funnit ett exakt datum för föreningens bildande, men det verkar troligt att det sker någon gång mellan januari och april 1900. Det finns inga äldre handlingar i arkivet än matrikeln och flera andra dokument är från samma år eller åren strax därpå. Det finns till exempel en lånereversal på sex gevär från Carlsborgs gevärsförråd som är daterad 7 maj 1900. Föreningens första stadgar saknar visserligen datering, men i en resolution från Skytteförbundens ”Öfverstyrelse” den 2 juni 1904, fastställes det av föreningen insända förslaget på stadgar.
Reversal för lån av gevär, 1900. 
Resolutionen rörande föreningens stadgar, 1904. Ett annat dokument värt att lyfta i sammanhanget är den skrivelse till ordföranden i Gnosjö skytteförening som expedierats av Jönköpings läns skytteförening signerad av en Wiedenhielm den 20 april i Nässjö. I skrivelsen redogör Wiedenhielm att Kunglig Majestät tilldelat föreningen 502 kronor, varav 402 kronor till skjutbanans ordnande och planering och 100 kronor till en materialbod. I dagens penningvärde (2023) motsvarar detta runt 34 000 kronor.
Beslut om pengar från Kunglig Majestät, 1902. 
Skrivelse från Landsfiskalen i Gislaveds distrikt, 1941. Det hade varit intressant att ta del av protokollen. Särskilt protokollen kring tiden för bildandet och kring Första och Andra världskriget. Genom ett utskick från Landsfiskalskontoret i Gislaved den 28 oktober 1941 framgår det tydligt att det är orostider i landet, något som även förstärks av den brant stegrande medlemsökningen 1940. 1939 har föreningen 59 medlemmar. 1940 har antalet mer än fördubblats, till närmare bestämt 143 medlemmar.
Av uppenbara skäl blev det för många angeläget att lära sig hantera gevär. Efter 1940 finns tyvärr inga fler matriklar, men genom en styrelseberättelse från 1963 går det se att den goda medlemsutvecklingen trots krigsslutet hållit i sig.
De avslutande orden i skrivelsen från Landfiskalskontoret 1941 är trots det allvarliga läget en ganska lustig formulering: ”…såvitt möjligt omöjliggöres.”
/ Richard Fransson, arkivarie
Styrelseberättelse, 1963 - Månadens dokument juli 2019: Järnbruk i Gnosjö
Gnosjös relation till industrin fick en blygsam start under stormaktstiden då många av ortens unga tog arbete i gevärsfaktoriet i Jönköping. Det var först under 1700-1800-talen industrin kom igång ordentligt i kommunen.
Masugnen
Häryds masugn var ett av de första tecknen på den begynnande industrin. 1780 flyttade den till Häryd från Gyllenfors bruk i Gislaved, och användes för att smälta det järn som utvanns ur sjön Härens botten. Allra först ut var emellertid Nissafors bruk som startade redan 1725. Därpå följde Marieholms bruk 1836. År 1819 brann masugnen ner och användes inte på många år. Först 1864 (1862 enligt vissa källor) byggdes den upp igen i samband med att Häryds bruk startade eget och skildes från Gyllenfors. Bild från 1980.
Häryds masugn var en betydande del av grunden till den industriella utvecklingen i Gnosjö. Foto från Smålands Folkblads bildarkiv, 1980. Marieholms bruk
Bruket grundades av Anders Wingård. Det var från början ett järnbruk, och det sista av dessa som startade i Småland, med undantag av Häryds bruks återuppbyggnad. Där tillverkades många olika järnprodukter, men också textiler, olika maskiner, och så småningom båtar. Bruket var hjärtat i orten Marieholm (som också fått sitt namn efter det), och var en av Gnosjökommunens större orter när industrin var som mest aktiv. Bruket ägdes en tid av ”Big Bengt” Erlandsson, grundare av High Chaparral, och såldes 1984. Numera är bruket ett center för olika evenemang. Här intill syns den före detta verkstaden 1984, innan den byggdes om till bostäder.
Foto: Vecko Finn, 1984, Smålands Folkblads bildarkiv. Järnbärarna
Statyn ”Järnbärarna” innan den placerades utanför Töllstorpsskolan i Gnosjö, 1982. Järnbärare var ett yrke som mycket riktigt innebar att bära järnet. Från bruket i Nissafors bar man järnstänger genom skogen till tråddragare i Gnosjö. Bilden är från 1982.
Smålands Folkblads bildarkiv. Vid pennan, Sebastian Karlberg
(Källorna till texten är inhämtade från Gnosjö kommuns hemsida och Marieholms bruks hemsida)
