Månadens dokument juli 2019: Järnbruk i Gnosjö

Gnosjös relation till industrin fick en blygsam start under stormaktstiden då många av ortens unga tog arbete i gevärsfaktoriet i Jönköping. Det var först under 1700-1800-talen industrin kom igång ordentligt i kommunen.

Masugnen  
Häryds masugn var ett av de första tecknen på den begynnande industrin. 1780 flyttade den till Häryd från Gyllenfors bruk i Gislaved, och användes för att smälta det järn som utvanns ur sjön Härens botten. Allra först ut var emellertid Nissafors bruk som startade redan 1725. Därpå följde Marieholms bruk 1836. År 1819 brann masugnen ner och användes inte på många år. Först 1864 (1862 enligt vissa källor) byggdes den upp igen i samband med att Häryds bruk startade eget och skildes från Gyllenfors. Bild från 1980.

Marieholms bruk
Bruket grundades av Anders Wingård. Det var från början ett järnbruk, och det sista av dessa som startade i Småland, med undantag av Häryds bruks återuppbyggnad. Där tillverkades många olika järnprodukter, men också textiler, olika maskiner, och så småningom båtar. Bruket var hjärtat i orten Marieholm (som också fått sitt namn efter det), och var en av Gnosjökommunens större orter när industrin var som mest aktiv. Bruket ägdes en tid av ”Big Bengt” Erlandsson, grundare av High Chaparral, och såldes 1984. Numera är bruket ett center för olika evenemang. Här intill syns den före detta verkstaden 1984, innan den byggdes om till bostäder.

Järnbärarna
Statyn ”Järnbärarna” innan den placerades utanför Töllstorpsskolan i Gnosjö, 1982. Järnbärare var ett yrke som mycket riktigt innebar att bära järnet. Från bruket i Nissafors bar man järnstänger genom skogen till tråddragare i Gnosjö. Bilden är från 1982.

Vid pennan, Sebastian Karlberg
(Källorna till texten är inhämtade från Gnosjö kommuns hemsida och Marieholms bruks hemsida)