Föreningar – Arkiv Jönköpings län

OBS! Jönköpings läns folkrörelsearkiv har bytt namn till Arkiv Jönköpings län.
Vi jobbar fortfarande för att bevara länets föreningshistoria, men också för att bli en stödjande funktion åt alla arkiv i länet och för att bevara vårt läns företagshistoria.

Den här sidan är ännu under uppbyggnad. Om informationen du söker inte finns här får du gärna titta på vår tidigare hemsida: Jönköpings läns Folkrörelsearkiv.

I arkivhänseende delas de svenska folkrörelserna vanligen in i ett drygt tiotal kategorier, avseende dess organisationer, föreningar och förbund:

Arbetstagarorganisation
Frilufts- och naturvårdsorganisation
Försvars- och fredsorganisation
Gymnastik- och idrottsorganisation
Handikapporganisation
Humanitär och social organisation
Kulturell organisation
Kvinnoorganisation
Nykterhetsorganisation
Politisk organisation
Religiös organisation
Studieorganisation
Ungdomsorganisation
Övrig organisation

Se det senaste för samtliga föreningskategorier längre ner på sidan

Folkrörelser

Folkrörelserna i Sverige har en våldsam bakgrund. När begreppet folkrörelse började användas kring sekelskiftet 1800, så var det i det närmaste synonymt med uppror – folkliga protester mot kungamakten, tvångsutskrivningar till krig, höga skatter och svält. Men dessa uppror ledde sällan till något gott för befolkningen – det krävdes andra metoder för att åstadkomma samhällsförbättringar. Vid denna tid hade både samhällets elit och medelklass börjat bilda föreningar för olika ändamål och det fanns även ett engagemang för de mindre lyckligt lottade i samhället. Det bildades föreningar för välgörenhet, för arbetarnas bildning, för hejdande av det utbredda alkoholbruket m m. Snart började även arbetarna själva att bilda föreningar, fackföreningar, kooperativ för inköp och försäljning av livsmedel, nykterhetsföreningar, religiösa föreningar, föreläsningsföreningar m m.

Denna folkrörelse bestod av olika delar, främst arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen, och tillsammans hade de en avgörande betydelse för framväxten av det demokratiska Sverige under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Sedan dess har folkrörelsernas roll förändrats och många fler rörelser har uppstått. Föreningslivet av idag är omfattande och har en viktig roll i samhällsbygget och dess utveckling.

Begreppet folkrörelse har definierats som ”en social rörelse är ett slags organiserat (i lösa nätverk, grupper eller organisationer) kollektivt handlande, vars aktörer delar vissa grundläggande föreställningar om omvärlden, känner solidaritet med varandra och befinner sig i konflikt med det etablerade systemet inom det område där de verkar och framför sina protester. För att räkna som social rörelse krävs att protesthandlingarna och den kollektiva identiteten som rörelsen etablerar uppvisar en viss varaktighet över tid.” (Jamison, Andrew och Wettergren, Åsa. 2006. Sociala rörelser – politik och kultur.)

Nytt om föreningarna

  • Månadens dokument augusti 2023: ABF Habo

    ABF i Habo bildades 13 november 1934 på Rydells café som en ny gren av arbetarrörelsen i Habo. En ABF-förening hade länge önskats av Habos aktiva inom rörelsen, och även […]

    Läs vidare

  • Föreningar i Jönköping 1914

    I 1914 års adresskalender för Jönköpings stad finns följande ”Välgörenhetsinrättningar, föreningar och sällskap” omnämnda, i ordning: Sällskapet ”Jultomtarne”Jönköpings Barnhem (Löfvingstorp)Föreningen för understöd åt Pauvres HonteuxFöreningen Första Maj-BlommanSällskapet Gamla fattigas vännerFöreningen […]

    Läs vidare

  • Månadens dokument juni 2023: Fotografier från Frälsningsarmén Jönköping

    Ett urval av fotografier ur arkivet tillhörande Frälsningsarmén Jönköping.

    Läs vidare

Back to top