Föreningar – Arkiv Jönköpings län

I arkivhänseende delas de svenska folkrörelserna vanligen in i ett drygt tiotal kategorier, avseende dess organisationer, föreningar och förbund:

Arbetstagarorganisation
Frilufts- och naturvårdsorganisation
Handikapporganisation
Försvars- och fredsorganisation
Gymnastik- och idrottsorganisation
Humanitär och social organisation
Kulturell organisation
Kvinnoorganisation
Nykterhetsorganisation
Politisk organisation
Religiös organisation
Studieorganisation
Ungdomsorganisation
Övrig organisation

Se det senaste för samtliga föreningskategorier längre ner på sidan

Folkrörelser

Folkrörelserna i Sverige har en våldsam bakgrund. När begreppet folkrörelse började användas kring sekelskiftet 1800, så var det i det närmaste synonymt med uppror – folkliga protester mot kungamakten, tvångsutskrivningar till krig, höga skatter och svält. Men dessa uppror ledde sällan till något gott för befolkningen – det krävdes andra metoder för att åstadkomma samhällsförbättringar. Vid denna tid hade både samhällets elit och medelklass börjat bilda föreningar för olika ändamål och det fanns även ett engagemang för de mindre lyckligt lottade i samhället. Det bildades föreningar för välgörenhet, för arbetarnas bildning, för hejdande av det utbredda alkoholbruket m m. Snart började även arbetarna själva att bilda föreningar, fackföreningar, kooperativ för inköp och försäljning av livsmedel, nykterhetsföreningar, religiösa föreningar, föreläsningsföreningar m m.

Denna folkrörelse bestod av olika delar, främst arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen, och tillsammans hade de en avgörande betydelse för framväxten av det demokratiska Sverige under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Sedan dess har folkrörelsernas roll förändrats och många fler rörelser har uppstått. Föreningslivet av idag är omfattande och har en viktig roll i samhällsbygget och dess utveckling.

Begreppet folkrörelse har definierats som ”en social rörelse är ett slags organiserat (i lösa nätverk, grupper eller organisationer) kollektivt handlande, vars aktörer delar vissa grundläggande föreställningar om omvärlden, känner solidaritet med varandra och befinner sig i konflikt med det etablerade systemet inom det område där de verkar och framför sina protester. För att räkna som social rörelse krävs att protesthandlingarna och den kollektiva identiteten som rörelsen etablerar uppvisar en viss varaktighet över tid.” (Jamison, Andrew och Wettergren, Åsa. 2006. Sociala rörelser – politik och kultur.)

Nytt om föreningarna

  • Månadens dokument juli 2024: Föreningen J. A. Hultmans Minne

    Johannes Alfred Hultman, även känd som ”solskenssångaren”, var en psalmskrivare, sångare och predikant född 1861 utanför Sävsjö. När han var sju flyttande hans familj till USA, men han färdades ofta […]

    Läs vidare

  • Huskvarna Socialdemokratiska Förening 120 år!

    I år är det 120 år sedan Huskvarna Socialdemokratiska Förening bildades! Ursprungligen hette föreningen Huskvarna Arbetarekommun, men detta ändrades den 1 april 1975 till dagens namn. I det här bildspelet […]

    Läs vidare

  • Vår Hembygd – Huskvarna Hembygdsförenings årsbok 2023

    Nu är det dags att glädjas åt Huskvarnas Hembygdsförenings årsbok för 2023! I denna den 76:e årgången träffar vi på ett stort antal artiklar och bilder från och omkring Huskvarna. […]

    Läs vidare

Back to top