Tranås – Arkiv Jönköpings län

Man pekar på ingången till Folkets Park
Fotot saknar information. Foto ur arkiv tillhörande AB Folkets Park i Tranås.
En grupp människor framför en lekplats
Foto ur arkiv tillhörande AB Folkets Park i Tranås. Längst bak från vänster: Mats Gustafsson, Bo Svensson, Ingwald Karlsson, Stig Lundin, Anders Rofors. Mellersta raden från vänster: Åke Nilsson, Kaj Gustafsson, Eivor Storm, Olle Lenander, Bruno Palmqvist. Längst fram: Gert Pehrsson. Stort tack till Lars-Erik Karlsson från Marbäcks Hembygdsförening för hjälpen med information till fotografiet!
Stor samling människor franför fana
Fotot saknar information. Foto ur arkiv tillhörande De Förenade Förbundens (DFF) avdelning 69 Tranås.
Stor samling kvinnor i matsal
Vegetarisk matlagningskurs omkring 1913-1914 i Vita Bandets lokal i Tranås. Foto ur arkiv tillhörande Vita Bandet i Tranås.
Kvinnor syr
Kurs i sömnad. Foto ur arkiv tillhörande Vita Bandet i Tranås.
Kvinnor syr
Kurs i sömnad. Foto ur arkiv tillhörande Vita Bandet i Tranås.
Kvinnor på sjukvårdskurs
Sjukvårdskurs i Vita Bandets lokal omkring 1915. Astrid Eksel ligger på båren. Gunhild Andersson-Malmkvist spjälkar Astrid. Andra raden från vänster: Calla Rosin, Disa Ljungberg-Andersson, Lisa Eksell (ordf.) Längst till vänster med armen i band är Greta Boquist. Foto ur arkiv tillhörande Vita Bandet i Tranås.
En grupp män runt ett bord. En kvinna i bakgrunden.
Från Vita Bandets servering vid torget i Tranås någon gång före 1920. Foto ur arkiv tillhörande Vita Bandet i Tranås.
Marknadsförsäljning av honung
Fotot saknar information. Foto ur arkiv tillhörande Tranåsortens biodlareförening.
Bikupor
Fotot saknar information. Foto ur arkiv tillhörande Tranåsortens biodlareförening.

Senaste från Tranås kommun

  • Månadens dokument februari 2022: Tranås Hembygdsgille

    Det ögonblick, då Tranås Hembygdsgille formellt bildades, inträffade den 31 oktober 1921. I praktiken hade det redan funnits ett tag, men nu konstituerades Gillet och stadgar antogs.

    Den första tiden gjorde man inte så mycket mer än att utöva svensk folkdans, vilket gjordes regelbundet varje vecka. Dock rimmade denna sysselsättning illa med moderna kläder, varför styrelsen snart fick i uppgift att ta fram en lämplig hembygdsdräkt för danslaget, vilket inte var lika lätt som man hade kunnat tro.

    I ett upprop i pressen efterlystes tips på dräkter från Norra Småland, men utan framgång. Lösningen blev istället att införskaffa dräktskisser från Nordiska Museet.

    Till slut fastnade man för Unnarydsdräkten, vilken sades ha burits även i Norra Småland. Dräkterna lät man sy upp hos J. Johanssons A/B för en kostnad av 2000 kronor! Om inte damerna i danslaget hade hjälpt till med viss sömnad hade det blivit ännu dyrare.

    De första tio åren i Hembygdsgillets historia är fyllda av resor, kurser, besök och bygdestämmor mm.

    Den 31 oktober 1931 i samband med tioårsfirandet kunde Gillet räkna till 260 medlemmar.

    Texten bygger i stora drag på de inledande sidorna i Tranås Hembygdsgilles 10-årsskrift.  / Richard Fransson, arkivarie

    Här följer ett urval av fotografier ur hembygdsgillets arkiv.

    Sex stående folkdräktsklädda män och tre sittande folkdräktsklädda kvinnor.
    Styrelsen i Tranås Hembygdsgille 1961. Sittande från vänster: Ingbritt Tapper, Helga Grip, Birgit Rosin. Stående från vänster: David Rosin, Ragnar Sjöblom, Olle Nyman, Karl-Erik Åberg, Bernt Lindgren, Evert Reinevik.
    Folkdans på dansbana. Runtomkring publik.
    Från en hembygdsstämma på Omberg. Dansarna på bilden är Östergötland – Holavedens hembygdsring.
    En kör på  ett femtiotal personer på en träparkett utomhus. De flesta har vita mössor.
    Bilden från en av Hembygdsstämmorna på Omberg. Här ses Hembygdsringens sångkör som medverkade.
    Orkester på ca tio personer utomhus på en träparkett.
    Bilden tagen på en av Hembygdsstämmorna som hölls på Omberg på 1930-talet. På bilden ses musiker i Orkesterföreningen Närlingarna, några från Tranås. Dirigent är Olle Eksell.
    Orkester på ca tio personer utomhus på en träparkett.
    Bilden tagen på en av Hembygdsstämmorna som hölls på Omberg på 1930-talet. På bilden ses musiker i Orkesterföreningen Närlingarna, några från Tranås. Dirigent är Olle Eksell.
    Nio personer uppställda för fotografering. Sex kvinnor och tre män.
    Bilden från en Hembygdsstämma på Omberg (10/2 1932 ?). Från vänster: Louise Mountgommery, Ellen Tiselius, prinsessan Margareta, Danmark, prinsessan Ingeborg, prins Carl, Karl Tiselius, biskop Erik Aurelius. De båda andra kvinnorna ej identifierade.
    Orkester står i en ruin och spelare för publik.
    Bilden från en Hembygdsstämma på Omberg (10/2 1932 ?). På denna bild ser man musikkkåren i förgrunden och åhörarna i bakgrunden.
    En stor grupp människor på en gräsmatta vid en ruin.
    Här ses en del av åhörarna, närmast kameran ses prins Carl (den långe mannen i hatt), bredvid honom prinsessan Ingeborg och prinsessan Margareta, damen i folkdräkt är Louise Mountgommery.
    Orkester står vid en ruin och spelar för åhörare. Delar av ruinen består av stenvalv.
    Gudstjänst i Alvastra klosterruin. Gudstjänsten hölls i samband med Hembygdsstämmorna på Omberg på 1930-talet. Vid mikrofonen ses biskop Erik Aurelius, till vänster om honom står en grupp sångare och till höger en blåsorkester. Närmast kameran åhörare.
    Fem personer sittande i stolar titta in i kameran. I bakgrunden skymtar en folkmassa.
    Från en av Hembygdsstämmorna på Omberg på 1930-talet. I främre raden sitter från vänster Louise Mountgommery, mannen med hatten är Prins Carl, de övriga okända.
    En man i kostym och hatt står i gräset med ryggen vänd mot kameran. Längre bak i bilden en grupp barn och vuxna.
    Bilden tagen i Alvastra klosterruin, i Östergötland. Mannen i bildens mitt är prins Carl.
  • Månadens dokument augusti 2020: Fotografier ur arkivet tillhörande De Förenade Förbundens (DFF) avdelning 69 Tranås

    Förbundet bildades 1918 och upphörde 1962. Avdelningarna delades då upp i andra förbund.

    Tranås har en lång tradition av att arbeta med skinn och läder. Redan under tidigt 1900-tal kom verksamheten igång när en körsnär började bereda skinn i ett tält i Tranås.

    1917 grundades AB Tranås Skinnberederi som när det gick som bäst hade hundratals anställda och beredde alla typer av skinn. Både Svenska och utländska, inte minst från högvilt. Det är inte utan anledning som staden har betraktats som Sveriges inofficiella huvudstad för skinnberedning.

    Ett åttiotal personer uppställda för fotografering. I bakgrunden en fana. På golvet i förgrunden serpentiner.
    Tranås Läderarbetares fackförening avd. 69.
    Tre stående män i kostym. Framför dessa två sittande män i kostym.
    Styrelsen för Sko och läderavdelning 83 i Tranås 1943. Bakre raden från vänster: Haldor Karlsson (sekr.), Erling Gunstam (vice sekr.) och Nils Johansson (vice ordf.). Sittande från vänster: Einar Rosén (ordf.) och Gustaf Johansson (kassör). Fotografiet lämnades som gåva till arkivet av Einar Rosén 1976.
    Ett femtiotal personer, både män och kvinnor, uppställda för fotografering i en lokal. I bakgrunden en fana.
    Tranås Läderarbetares fackförening avd. 69.

    / Richard Fransson, arkivarie

  • Månadens dokument december 2018: Tranåsortens Biodlareförening

    Tranåsortens Biodlareförening bildades 1912, hela 6 år tidigare än länsförbundet. Vid starten bestod föreningen av sammanlagt 17 biskötare.

    1962 var det 50-årsjubileum. Detta år var också ett av de dittills mest lönsamma åren för hela länets biodlare. Honungsförsäljningen under sommarmånaderna, som tidigare år varit närmast obefintlig, översteg detta år även de tidigare årens toppmånader.

    Gulaktigt porträttfoto av tunnhårig man.
    En av de 17 ursprungliga medlemmarna, köpman Ernst Axfors.

    Under jubileumsåret var det 82 medlemmar i föreningen, varav ett 90-tal närvarade på själva festen. Deltagarna bjöds medtaga ”det allra bästa humöret”, och firandet ägde rum i Ungdomsgården i Tranås. Det var filmvisning, servering, musik, och de närvarande bjöds att fritt hålla tal och berätta om sina minnen. Det lottades ut ”fin-fina fruktkorgar” och hölls även en paketauktion med paket som medtagits, ett från varje familj. I samband med firandet delades även veterantecken i form av guldnålar från riksförbundet ut.

    Vid 55-års årsmöte förekom denna text:

    ”År 1912 tillkom denna förening och 17 biskötare lade grunden till den allmännyttiga verksamheten som biodlarna i samarbete med sina bin utfört under de gångna 55 åren. Biodlingen är en stimulerande och fascinerande sysselsättning som människor med fritidsproblem borde pröva, och säkert är att den som en gång fått intresset riktigt väckt för denna så rikt givande fritidssysselsättning förblir biodlare så länge han kan och orkar. Vi får väl tacka de blomtrogna bina för att naturen omkring oss ser ut som den gör, varje växtart fortsätter praktiskt taget sin tillvaro i oförändrat skick, färgnyansen hos blommorna kan genom korsning förändras men arten fortlever. Många fler än som är fallet skulle säkert varit borta om pollinering genom binas medverkan ej skett. Då vi nu ser tillbaka på de år som gått finner vi att växlingar förekommit. Hade föreningen 17 medlemmar vid starten hade den 117 då den var på toppen. Mycket hade då hänt: två världskrig hade rasat med alla de restriktioner som följer med, då förbindelsen med andra länder blir bruten. Sockerransoneringen födde fram biskötare eller riktigare biägare. Många av dessa var inga riktiga biodlare men eliten blev kvar och fortsätter sin utomordentligt fina utövning utan att i första hand tänka på vinsten. Hoppas, mer eller mindre besvikelser och åter hoppas, det är biodlarens växlande men spännande upplevelser. Varje vår hoppas och varje höst summera resultatet, många kg härlig honung har härvid räknats in.

    Föreningens ledning har under alla åren legat i händerna på några få personer intresserade ansvarskännande. På över 50 år hade föreningen endast tre ordförande och nu har den fjärde påbörjat sin period. Medlemsantalet har under en följd av år gått ner beroende på att gamla biodlare lägger ner verksamheten och rekryteringen motsvarar ej avgången. 70-talet medlemmar har dock fortfarande intresset på helspänn och en o annan ny ammas upp och så går biodlingen vidare till fromma för land och folk, stimulerande avkoppling för jäktande nutidsmänniskor. Vi hälsar nya medlemmar välkomna, sök er ut från gatans illaluktande motoravgaser och till naturens underbara värld bland blommor och bin.

    En som hållit igång i 55 år.”

    Sannolikt är det föreningens första ordförande som skrivit texten, då han 1962 var en av de personer som fick mottaga medalj och av dessa den enda som hållit på sedan starten.

    Sex st män runtomkring två bikupor.
    Biodlare, okänt år.

    1968 hade länsförbundet sitt eget 50-årsjubileum, till vilka festligheter föreningen i Tranås, tillsammans med övriga lokalföreningar, var bjuden. Efter en utflykt till Lyckås började festen i restaurang Backgården. Det var supé, musik, tal, dans, och lyckönskningar. En minnesskrift som tryckts i 1000 exemplar utdelades, en till varje förening, och såldes därefter för 1.50 kr styckvis. Förtjänstmedaljer i silver delades även ut. Till festen serverades ”Sandvichs, kyckling, glass och kaffe”.

    Tre män med glasögon hållande varsitt jubileumsprogram.
    Vid föreningens 75-årsfirande.

    Inbjudan till festen lydde följande:

    ”Bigubbar. Hör upp… Här manas till stor ”svärm” F E S T. Tag din ”Drottning” i vingen och häng med i svärmen under munter sång. Låt minnena flöda från de gångna verksamhetsåren under gemytlig festlig samvaro.”

    2012 firade Tranåsortens Biodlarförening 100 år, och 2015 valdes den första kvinnliga ordföranden.

    Fem män lutar sig fram över ett bord för att se något.
    Lektioner i mikroskopsanvändning. Med mikroskopet undersöktes sedan vilken åkomma som plågade bina.

    Vid pennan, Sebastian Karlberg

Back to top