Försvars- och fredsorganisationer

Under kategorin Försvars- och fredsorganisationer ryms flera olika rörelser vars bakgrunder kan bottna i vitt skilda drivkrafter, syften och mål.

De landstormsföreningar som växte fram från och med 1885 och som omfattade alla vapenföra män mellan 33 och 40 år som inte tillhörde armén eller beväringen är exempel på en rörelse som uppstod ur en önskan om ett starkare försvar av Sverige. Landstormen avskaffades 1942. Dock fanns det vid denna tid fortfarande behov av frivillig befälsutbildning och 1943 bildades FBU (Frivillig befälsutbildning). FBU fanns fram till 2005 med målsättningen att kompletteringsutbilda det värnpliktiga befälet. 2006 bytte rörelsen namn till Svenska försvarsutbildningsrörelsen. Detta för att markera att man ligger i takt med de förändringar som skett med Sveriges försvars- och säkerhetspolitik – och Försvarsmaktens utveckling.

Skarpskytterörelsen som uppstod under 1860-talet var ett uttryck för liknande idéer. Sveriges försvar ansågs av initiativtagarna vara för svagt, och försvarsviljan upplevdes som dålig. I stället för den gamla indelta yrkesarmén ville man ha allmän värnplikt och en frivillig folkbeväpning efter samma mönster som i Schweiz. De första föreningarna bildades i Stockholm och Göteborg.

En stor och och än idag aktiv rörelse är Svenska Lottakåren – före 1942 kallad Sveriges Landstormskvinnor. Lottakåren, som den idag kallas i vardagstal, är en ideell, allmännyttig och partipolitiskt obunden frivillig försvarsorganisation som ger kvinnor konkreta möjligheter att engagera sig i frågor om samhällets säkerhet, både nationellt och internationellt.

Sedan 1924 har Svenska Lottakåren stått för folkförankring och uppslutning kring hur vi tillsammans skapar ett säkrare samhälle. För Lottakåren är fred, demokrati och mänskliga rättigheter viktiga frågor värda att försvara.

Svenska Lottakåren består av lokala lottakårer runt om i landet. Lottakårerna har egna styrelser och en egen verksamhet som varierar från lottakår till lottakår. De lokala lottakårerna har ofta en egen och delvis unik verksamhet.

I Sverige finns idag runt 100 aktiva lottakårer, fyra av dessa finns i Jönköpings län: Anderstorps lottakår, Jönköping-Eksjö lottakår, Villstads lottakår och Värnamobygdens lottakår. Bredaryds Lottakår var först en underavdelning av Värnamo lottakår innan den blev en egen kår. På Länsarkivet har vi dokument från 20 olika lottakårer inom länet.