Inledning
Ordet kiosk lär komma från persiskans ”kushk” och betyda ”utsiktsbyggnad”. Begreppet kiosk syftar i västvärlden på en fristående byggnad för försäljning av varor eller tjänster.
Det var framför allt tidningsförsäljning som var orsaken till att kioskerna växte i antal under slutet av 1800-talet. Den första pressbyråkiosken öppnade 1903 (1905?) i Helsingborg. Företaget Pressbyrån utvecklades ur Svenska Telegrambyrån och blev 1906 eget aktiebolag under namnet AB Svenska Pressbyrån. (Wikipedia)
”Enligt butiksstängningslagen 1919 fick butiker endast ha öppet till kl 7 vardagkvällar. Riksdagen tillstyrkte däremot handel i kiosk med ´tobaksvaror, frukt, konfekt m m´ vid en senare tidpunkt samt på helgdagar. Kioskernas servicefunktion framstod därmed tydligare.” (”Pressbyråkiosken”, av sign A.T., i Svenskens 100 år nr 8/1973.)
”Fram till 1972 fanns affärstidslagen som gynnade kioskerna genom att bara de fick ha öppet betydligt längre än vanliga butiker. Mest sålde man på helgerna och framför allt på söndagar då kiosken inte hade någon konkurrens.” (Jörgen Persson i tidningen Riksettan nr 5/2015.)
”Den svenska kiosken är hotad. Numera kan man köpa korv, godis, tidningar och glass överallt och dygnet runt. Det betyder att kiosken inte fyller någon funktion. Varje månad stänger tre kiosker och i hela Sverige finns det bara 1 500 kvar.” (Persson 2015.)
Jönköping
Kiosken vid järnvägsstationen
Pressbyrån vid järnvägsstationen
Brunnsgatan/Pilgatan
Fyrkanten
Hamnparken
Hamnparken – Parkgrillen
Hamnplan
”Det gick en historia om korvhandlaren vid Vindbron. Tungorna talade om att han skulle varit lite vårdslös med vattnet. Hälsovårdsnämnden krävde nytt vatten varje dag. Kvaliteten på korvarna var inte alltid den bästa. Man kunde då och då till och med få någon som var lite skämd. -Men leverantörerna då liksom nu måste naturligtvis ha haft rätt till måndagsexemplar. Korvknallen vid Vindbron syndade med vattnet menade man. Historien blev ju knappast bättre ur den stackars handlarens synvinkel sett då man ryktesvägen lät göra gällande att han hämtade sitt vatten direkt ur kanalen under Vindbron.
-Inte konstigt att korven är sur, menade Olle. Olle var en av de där som alltid har funnits och som av någon anledning också alltid har hört allting.
– Aldrig att jag köper korv utav den där gubben mera. Tar vatten direkt ur kanalen. Till och med fiskarna dör ju. Vi får ju bara ´snör-luver´ på piren numera.” (L-G Åkerberg 1991)
Källa:
Åkerberg, L-G. 1991. En ka´v mä brö…”. Jönköpings-Posten 2/2 1991.
Hemstigen
Junebrokiosken
Denna kiosk låg vid Åsenvägen och drevs av Gustav Andersson. Hans son, Nils Andersson, har hört av sig och kan berätta om kiosken:
”Min pappa drev kioskrörelse (Junebrokiosken) på två platser i Jönköping. Först på Åsenvägen, strax nedom den nu rivna Preem-macken. Någon gång in på början av 60-talet när de gamla trähusen runtomkring revs och jag tror man förändrade gatubilden (Åsenvägens bredd samt, gissar jag, tillskapade ny gata, Solstickegatan), blev han tvungen att flytta. Ny kiosk, som jag tror han arrenderade av kommunen, var placerad på motsatta sidan av Åsenvägen en bit in på Kristinedalsgatan (precis i kanten av Fläktfabrikens parkeringsplats och strax innanför en Caltex-mack). Denna nya kiosk drev han sedan vidare in på 70-talet.
PS. Som kuriosa kan jag nämna att flera av fläktfabrikens arbetare hade sina namn eller alias i en liten svartpärmad bok och handlade, som man sa, på krita. Jag har själv skrivit in inköp av John Silver i den boken, då jag sommarjobbade i kiosken. Efter att rörelsen upphört fick jag höra att kiosken av vissa hade kallats ´lösa-kiosken´. Namnet lär ha uppkommit då mindre bemedlade (tänker jag), som inte hade råd att köpa ett helt paket, kunde få köpa cigaretter styckevis. Alla på Bäckalyckan hade det inte så fett.” (Nils Andersson, e-mail 7 maj 2023.)
Tack för din berättelse, Nils!
Järnvägsgatan – Portalens bensinstation och kiosk
Kanalgatan – JLS (Jönköpings läns slakteriförening)
Klostergatan – Brunnsgatan
Med förbehåll att denna historia handlar om någon annan kiosk vid Klostergatan.
”Korvhandlaren vid Sofiakyrkan kallades för ´Snabben´. Anledningen var att han samtidigt som han frågade om man skulle ha mera senap så passade han på att skaka av korven den senap som han nyss hade strukit på.
– Du skakar ju å korven senapen gubbe, menade en burdus kille som hette Arne och som troligen var från bostäderna vid Västra Torget.
Förmodligen arbetade Arne på Tändsticksfabriken. Det gjorde alla som bodde i Bostäderna intill Idrottshuset vid Västra Torget. ´Snabben´ vid Sofiakyrkan var den förste korvhandlare som grillade brödet. Han kiosk var brun. På något sätt av ribbat trä. Av samma slag som knallen nere vid Centralfiket. Också han körde väldigt tidigt med grillat korvbröd.” (L-G Åkerberg 1991)
Källa:
Åkerberg, L-G. 1991. En ka´v mä brö…”. Jönköpings-Posten 2/2 1991.
Klostergatan – Nilssons kiosk
Denna kiosk startades av Folke Nilsson. Han drev den till 1974.
Klostergatan – Sjögatan
Kyrkogatan
”Nästa korvhandlare stod utanför Läroverket vid Kyrkogatan. Gulaktig färg på vagnen med gröna luckor som slogs upp. ´Fast det enda han var känd för var att han sålde kondomer vid sidan om liksom. Detta var ju långt innan det att automaterna kom till. Lennart visste allt om den avdelningen. Lennart skulle för övrigt flytta till Österängen till våren. Stackarn…
– Om man skall köpa gummi av korvaknallen vid Peset så frågar man bara efter skånsk senap.
– Vad då skånsk senap?
– Lösenord, menade Lennart och såg ut som om han talade till fyra småpojkar som kom direkt från söndagsskolan med nyklistrade stjärnor i närvaroboken.
– Men hur vet du det då? frågade Åke som alltid skulle förstöra det mesta för de flesta. Du har väl aldrig varit där. Du har väl aldrig haft nån användning för såna.” (L-G Åkerberg 1991.)
Källa:
Åkerberg, L-G. 1991. En ka´v mä brö…”. Jönköpings-Posten 2/2 1991.
Lovisagatan 22
Bondessons kiosk. Fristående byggnad.
Mellangatan/Tegelbruksgatan – Sagers kiosk
Innehades av Sven och Elsa Sager.
Källor:
Jönköpings-Posten 14/3 1989 ”Känner du igen bilden?”.
Jönköpings-Posten 21/3 1989 ”Känner du igen bilden?”.
”Militärkiosken”, Artillerigatan
Pressbyrån, Rosenlund
Rocksjönäs kiosk – ”Engmans kiosk”
Göran Nell minns denna kiosk väl och kan berätta följande:
Vi kallade den Engmans kiosk på grund av att den ägdes av Calle Engman. Han hade tidigare kört droskbil, men blivit gengasförgiftad under krigsåren. Jönköpings stad ordnade så att han istället kunde försörja sig och familjen med denna kiosk. Det var så förr, att de som hade någon form av handikapp, som man sa då, kunde få möjlighet att driva en kiosk, då ett vanligt arbete var uteslutet. Calle hade kiosken från omkring 1943 till 1961. Då revs både kiosken och det intilliggande huset, som varit stinsbostad när ”trårullatåget” gick genom valvet. (Göran Nell, maj 2023.)
Smedjegatan
Torpaplan
Vättersnäs
Åsenvägen
Östra Storgatan, Brända tomten
Östra Storgatan 40
Östra Storgatan 62-64
Östra Storgatan 108 och 110
Östra Kiosken, Östra Storgatan (Liljeholmen)
Bröderna Bloms bensinstation och kiosk
Huskvarna
Tvillingkioskerna på Esplanaden
Mårdskog & Lindqvists kiosk vid Stampaplan
Mårdskogs korvbar, Smedbyn i Huskvarna
Norrahammar
Centrumkiosken
Matssons kiosk
Från Per Sjöblom har arkivet fått ett fint foto av en annan kiosk i Norrahammar – Matssons. Den låg i hörnet av Hammarvägen och Villagatan. Stort tack för bilden, Per!
Visingsö
Tack!
Tack Lennart Lindberg, Lars Fältskog, Göran Nell med flera för bilder och uppgifter!
Övriga bilder från arkiven hos Jönköpings läns museum och Arkiv Jönköpings län.
Att läsa om kiosker:
Persson, Jörgen. 2015. Vem älskar kiosken? I: Riksettan nr 5/2015.
Fortsättning följer…
Har du en bild på någon kiosk i Jönköping? Eller har du någon kioskhistoria att berätta? Hör av dig till lars.ostvall@lansarkivet.se
