Månadens dokument
- Månadens dokument juli 2024: Föreningen J. A. Hultmans Minne
Johannes Alfred Hultman, även känd som ”solskenssångaren”, var en psalmskrivare, sångare och predikant född 1861 utanför Sävsjö. När han var sju flyttande hans familj till USA, men han färdades ofta till och från hemlandet och blev populär i båda länderna.
J. A. Hultman. 
Tack min gud för vad som varit (psalm 261 i den svenska psalmboken 1986). Redan när solskenssångaren dog i Kalifornien 1942 togs förslaget upp att man borde bevara hans barndomshem Ärnanäs i Hjärtlanda socken, som då stod övergivet. Möjligen beroende på kriget dröjde det dock till 1945 innan någon tog initiativ på riktigt, då pastor Axel E. Elmquist försökte samla ihop pengar för insatsen. Men trots att vedhandlaren från Stockholm som ägde fastigheten var beredd att sälja, ansågs kostnaden avskräckande och intresset var inte tillräckligt. Stugan stod istället redo för rivning.
Senare samma år uppmärksammades stugans kulturella värde av landsantikvarie Egil Lönnberg vilket väckte intresse hos Jönköpingsposten, som skickade redaktör Eric Jonsson till platsen. Han anlände i nödens tid, just dagen innan den planerade rivningen. Han övertalade då ägaren att vänta, och efter ett reportage i tidningen fanns det ett förnyat intresse kring Hultmansgården och man fick bidragslöften från människor runt om i länet och även utanför, bland annat från ett grävmaskinsbolag i Stockholm som lovade att bisträcka 800kr efter att chefen hade läst artikeln i JP.
Med dessa donationer köptes fastigheten och 1946 samlades föreningen J. A. Hultmans minne för första gången i pastor Elmquists hem villa Björkhaga. Enligt stadgarna var ändamålet att inköpa och vårda stugan i Ärnanäs där solskenssångaren föddes, samt att tillgängliggöra platsen för läger och andra evenemang. Föreningen, eller kanske specifikt pastor Elmquist, intresserade sig även för att samla in minnen om Hultman och fick många brev från både Sverige och utlandet gällande just detta.
Pastor Elmquist och Byggmästare Svensson renoverar stugan. Det fanns dock mycket kvar att göra med stugan, som stod i ett sådant skick att rivning hade varit önskvärt för den förre ägaren, och föreningen arbetade med renoveringen i två år. Men när ett restaurerat Ärnanäs väl kunde invigas var det ”en glädjes dag” och firades med sång och delande av ”hultmansminnen” i en grupp av 2000 besökare vilket bland annat inkluderade Hultmans änka som hade färdats hela vägen från Kalifornien för tillfället.
Förutom för att vara värd för scoutläger och liknande höll Elmquist och den svenskamerikanska föreningen årliga ”solskensfester” vid gården varje juli, vilka var tillfällen att sjunga allsång och minnas Hultman. Dessa var med sina besökare i tusentalen väldigt populära, och även dessa inkluderade gäster från USA. Dock var vägarna till stugan enligt uppgift i dåligt skick och verkligen inte anpassade till de stora evenemang som hölls på gården och man försökte få dit lokalpolisen för att hjälpa till med trafiken under en av dessa solskensfester, men man fick tyvärr ordna det på egen hand.
Amerikaner på Hultmansgården (kanske solskensfest?) förmodligen någon gång under 50-talet. 
Låt oss sprida solsken, ur Solskenssånger. 1959 dog pastor Elmquist, och utan sin grundare upplöstes föreningen J. A. Hultmans minne två år senare. I ett sista möte 1961 bestämde man att stugan i Ärnanäs samt deras tillgångarna på 18.000kr skulle skänkas till Ansgariiföreningen som tacksamt accepterade gåvan.
Lyssna på Låt oss sprida solsken här (ny flik).
Ärnanäsgården. /Dennis Karlberg, Arkivassistent
- Månadens dokument Juni 2024: Svenska Flaggans Dag 1915-1955
Sveriges nationaldag firar vi idag den 6 juni. Den fick sin början som Gustafsdagen, till minne av att Gustav Vasa 1523 kröntes till kung denna dag enligt dåtidens julianska kalender (motsvarar idag den 16 juni). Denna dag blev så småningom även en dag att högtidlighålla 1809 års regeringsform, som också skrevs under den 6 juni. 1893 började man fira dagen som en ”de fosterländska minnenas högtidsdag” på Skansen, där man även kallade det för Sveriges nationaldag redan 1894. 1915 sattes hjulen i rörelse för vad som skulle bli svenska flaggans dag. Idén stöddes av många offentliga organ och även kung Gustav V och blev året därpå verklighet. Firandet spred sig och blev större vart år, men det dröjde ända till 1983 innan dagen officiellt blev Sveriges nationaldag, och först 2005 blev det även en röd dag.
Jubileumsskriften från 1956. 
Utdelning av flagga till Gnosjö Kristliga Ungdomsförening. Året var 1956 och Bestyrelsen för Svenska flaggans dag ville fira att Svenska flaggans dag nu funnits i 40 år. En jubileumsskrift sattes ihop innehållande artiklar med historia, sång, bilder, instruktioner om korrekt användande, m.m. Arkiv Jönköpings län återfann ovan exemplar i arkivet från Gnosjö Kristliga Ungdomsförening. Bestyrelsen bildades den 10 april 1916 ”[i] syfte att den 6 juni samla landets medborgare till en gemensam fullkomligt opolitisk hyllning för fosterlandet med flaggan som symbol”. Den första ordförande blev friherre Carl Rosenblad, dåvarande överste och sedermera generalmajor. Därefter hölls posten av fram till jubiléet av tre överståthållare och en generallöjtnant. Själva bestyrelsen ämnade återspegla den tidens svenska samhälle, och innehåll en blandning människor som representerade näringslivet och arbetsmarknaden, press och radio, civila och militära myndigheter, samt olika organ och institutioner. Medverkandet var på frivillig grund och utan ersättning. Bestyrelsen planerade firandet av Svenska flaggans dag och delade ut flaggor och fanor till allt från privatpersoner, föreningar, institutioner och företag, både inom och utom landsgränsen. Trots att bestyrelsen drevs utan vare sig kommunalt eller statligt stöd hade man vid jubileumsskriftens tillkomst 1955 delat ut flaggor för en miljon kr, ca 18 miljoner kronor med dagens värde.
Högtidstal av Gustaf V, 1940. 
Carl XVI Gustaf som barn. Det skrevs även en sång att sjunga under högtidsfirandet:
En samling årsmärken utgavs varje år. Bland annat till minne av händelser ur svensk historia.
1921: En staty i Mora av Anders Zorn, från 400-årsjubiléet av Gustav Vasas resning mot Kristian II, 1521.
1922: Till minne av den nyare tidens första svenska örlogsflotta, sjösatt 6 juni 1522.
1923: Gustav Vasas kröning, 1523.
1937: Gripsholms slotts jubileum. Bebyggelsen påbörjades 1537.
1938: Delawarejubiléet; 300 år sedan grundandet av den svenska kolonin i Nordamerika.
1944: För att uppmärksamma dåtidens neutralitetsvakt vid svenska kusten under andra världskriget. - Månadens dokument maj 2024: Ett paket från Australien
Arkiv Jönköpings län (fd Folkrörelsearkivet) samlar, vårdar och bevarar dokumentation från hela länet, i första hand arkiv från föreningar och företag. Men ibland får vi in annat material och från helt andra håll – som denna lilla samling äldre fotografier, som kommit hela vägen från Australien! Hans Bojne Sander, född i Jönköping 1938, men nu boende i Gordon, Australien, hittade dessa fotografier, mestadels släktfoton, vid en storstädning och tyckte att de borde komma hem till Jönköping. Detta skrev han på Facebook, i gruppen ”Jönköpings släktforskare – Hitta dina rötter” och när vår arkivarie Anna Sundin fick syn på det så tog hon omgående kontakt med Hans. Jo, han ville gärna överlämna sina fotografier till arkivet. Några veckor senare kom paketet från Australien, och vi är väldigt glada för de fina bilderna!
Fotografierna är alla från slutet av 1800- och början av 1900-talet, tagna av välkända jönköpingsfotografer – J G Wetterholm, Systrarna Warnström, August Jansson m fl.
/ Lars Östvall, arkivarie
Testtext
Aktuellt
- Ny fotoutställning i forskarsalen!
Nu finns fotoutställningen Bortglömda Foton? att beskåda i Arkivhusets forskarsal! Dessa foton hittades på en vind där det infunnits en fotofirma under 1900-talets mitt. Motiven är spridda och inget knyter samman fyndet annat än den plats där de påträffades. Därför tycks det mest sannolikt att fotografierna är sådana som aldrig hämtades ut av sina beställare, eller av annan anledning blev kvar hos firman.
På plats finns också möjlighet att bidra till identifieringen. Kanske känner just du igen någon eller något på bilderna som du vill dela med dig av?
Kom och se ett försvunnet Jönköping och hjälp oss rädda dess historia undan glömska!
- På Brukets tid – Nominerad till årets hembygdsbok 2023
Boken På Brukets tid har nominerats till Årets Hembygdsbok 2023! Författare är Peder Losten och arbetet med boken har varit igång i många år. I maj 2023 släpptes den äntligen! Boken är utgiven av Folkrörelsernas Arkiv i Norrahammar i samarbete med Industrimuseet och Tabergs Bergslags Hembygdsförening. Dessa tre står även för finansieringen tillsammans med bidrag från Arkiv Jönköpings län och Syskonen Inger & Sixten Norheds Stiftelse.
Peder Losten skriver själv följande om boken:
Tillkomsten av boken ”På Brukets tid” kan beskrivas som en lång tids färd mot förverkligande. Vårvintern 1977 tillträdde jag som Jönköpings-Postens lokalredaktör i Norrahammar, en tjänst som jag innehade i två år. Under den tiden blev jag mycket fascinerad av det föreningstäta samhället med sitt bruk och sitt stora Folkets Hus. Mitt intresse resulterade i en lång artikelserie i tolv delar kallad ”Bruksfolk i rörelse.” När så en studiegrupp i början av 80-talet fick landstingspengar att använda till ”något kulturellt” om Bruket och samhället tänkte de att jag kunde skriva en bok. Det gjorde jag och efter ett par år kunde jag leverera ett manus. Det uppskattades inte. Manuset blev liggande. Otryckt.
Många år senare hamnade en kopia av mitt maskinskrivna manus i Töreboda efter en dödsbodelning och efter ytterligare ett antal år fann innehavaren att det skulle göra bättre nytta i Norrahammar. Han skickade det till folkrörelsearkivet där Rolf Pettersson vidarebefordrade det till Per-Olof Jern som var ordförande för Norrahammars Industrimuseum. Han satt uppe och läste en hel natt varvid han fann att det absolut borde ges ut i bokform. Han kontaktade mig och folkrörelsearkivet, industrimuseet och hembygdsföreningen enades om att tillsammans finansiera utgivningen.
Med nödvändigt stöd från en redaktionsgrupp av medlemmar från de tre föreningarna ägnade jag ytterligare två år åt att förbättra, lägga till och dra ifrån och efter kompetent layoutarbete av Ronald Blomqvist blev det slutligen en bok. Så nu finns den, samlad mellan två pärmar: berättelsen om framväxten av Bruket och samhället, om människorna som omvände sig till Gud i missionshuset, avlade nykterhetslöfte i logen och organiserade sig fackligt och politiskt i Föreningshuset och Folkets hus. Om köpingen och om inkorporerandet i Jönköpings kommun. Och om Norrahammar av idag – Ett brukssamhälle utan bruk.Vi på Arkiv Jönköpings län gläds stort av den välförtjänta nomineringen!
- Handlingar inför årsmöte med Länsarkivet 15 maj 2024
Här finns handlingar att ladda ner inför Länsarkivets årsmöte den 15 maj 2024.
Verksamhetsplan 2024-2025, budget 2024-2025, val att förrätta 2024 och väckt fråga rörande stadgar kommer att läggas upp på denna sida senast en vecka innan årsmötet. Platsen för årsmötet är IOGT-NTO:s lokal Bäckalyckan 1, 567 92 Vaggeryd. Länk till vägbeskrivning finns längst ner på denna sida.
Kallelse med dagordning till årsmöte 2024 med Arkiv Jönköpings län:
Årsberättelse 2023 för Arkiv Jönköpings län:
Verksamhetsberättelse 2023 för Arkiv Jönköpings län:
Revisionsberättelse 2023 för Arkiv Jönköpings län:
Verksamhetsplan 2023-2025 – Arkiv Jönköpings län:
Budget 2024-2025 – Arkiv Jönköpings län:
Val att förrätta vid Arkiv Jönköpings läns årsmöte 2024:
Väckt fråga rörande antal revisorer enligt stadgar:
Stadgar för Arkiv Jönköpings län:
Klicka på länken nedan för att få upp Bäckalyckan 1, 567 92 Vaggeryd på Hitta.se.
- Månadens dokument april 2024: Glad Påsk!
Arkiv Jönköpings län önskar er alla en glad påsk!
I arkiven återfinns en samling vykort från 1900-talets början, varav flera är påskkort. Bland annat rör det sig om fantastiskt vackra bilder i relief som till olika grad är förgyllda. Guldet översätts sorgligt nog inte speciellt väl till digitalt format, men här nedan ser ni några av de mindre extravaganta korten (som för den sakens skull inte är mindre vackra!).
Vykorten tillhör leverans JFA 2017/072, vilket är en del av ett personarkiv. Annat spännande innehåll inkluderar en fin privat fotosamling och många fler vackra vykort till allsköns livshändelser och högtider. Materialet lämnades i gåva till arkivet.
- Huskvarna Socialdemokratiska Förening 120 år!
I år är det 120 år sedan Huskvarna Socialdemokratiska Förening bildades! Ursprungligen hette föreningen Huskvarna Arbetarekommun, men detta ändrades den 1 april 1975 till dagens namn.
I det här bildspelet syns ett litet urval av de många händelser, handlingar, och personer som återfinns genom föreningens långa historia.
- Vår Hembygd – Huskvarna Hembygdsförenings årsbok 2023
Nu är det dags att glädjas åt Huskvarnas Hembygdsförenings årsbok för 2023! I denna den 76:e årgången träffar vi på ett stort antal artiklar och bilder från och omkring Huskvarna. För den som har ett intresse av Huskvarnabygden förblir årsboken en obligatorisk läsning.
Det finns återblickar över Huskvarna under 2023 och flera olika jubileum. Visste ni att Ådalsvägen är 100 år i år, eller det också var 100 år sedan den omtalade läkaren Herman Hjorton dog? Huskvarna fotoklubb firar 80 år och Husqvarna museum fyller 30! Läs också om Gunilla Wallin, den Huskvarnafödda operasångerskan, om Kroatorpet och Kruthuset som en pulserande mötesplats för kultur och historia, och om liv och händelser i Huskvarna år 1923, samt mycket mer!
Utöver artiklarna finns också tips om ny lokalhistorisk litteratur, nya medlemmar, samt årsberättelse och ekonomisk redogörelse för hembygdsföreningen för 2023.
Stort tack till Huskvarna Hembygdsförening för den fina boken! Den vilar härefter tryggt i vårt referensbibliotek.
- Melodifestivalen 1974
Sommaren 2023 skänkte Louise Lindström sin fina samling med material om ABBA och Agnetha Fältskog till Arkiv Jönköpings län. Samlingen omfattar tidningar, skivor m m, insamlat under närmare 50 års tid. I år är det också 50 år sedan ABBA vann Melodifestivalen, först den svenska uttagningen den 9 februari och sedan finalen i Brighton den 6 april 1974. I Louises samling finns bl a det manus som delades ut till deltagarna, med information om tider för repetition, smink m m. Manuset är på drygt 30 sidor och här visar vi några av sidorna. Andra artister som deltog i den svenska uttagningen var bl a Lars Berghagen, Glenmarks, Sylvia Vrethammar och Östen Warnerbring.
Grattis till 50 års succéer, ABBA och Agnetha!
Läs mer om Melodifestivalen, ABBA och Jönköpingsfödda Agnetha Fältskog:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Melodifestivalen_1974
https://mellopedia.svt.se/index.php/Melodifestivalen_1974
https://sv.wikipedia.org/wiki/Abba
https://sv.wikipedia.org/wiki/Agnetha_F%C3%A4ltskog
Förstasidan på Expressen söndagen den 7 april 1974, dagen efter ABBA:s finalseger i England. - Ett Solvarv i Gränna 2024
Gränna stad firar sin födelsedag den 24:e januari. Dagen är värd att fira inte bara av denna anledning, utan även för att Grenna Hembygdsförening i samband med sitt årsmöte släpper Ett Solvarv i Gränna, sin spännande och fullspäckade årskrönika! År 2024 är dessutom särskilt speciellt eftersom boken ges ut för sjuttionde gången.
Just sjuttio år sedan befinner vi oss i mitten av femtiotalet, som därmed lockar till en närmare titt. I Årets årskrönika får vi en grundlig genomgång både av liv, kultur och samhälle i Gränna under 1950-talet, men också händelse för händelse en genomgång av vad decenniet hade att bjuda på i staden. Alltsammans ackompanjerat av många härliga bilder av både platser, personer och de olika företeelserna.
Vi får också nöjet att läsa artiklar om natur och landmärken runtom Gränna, bl.a. om Grännaberget /Stadsberget, Söderbydammen och Bergadammen, Tegnértornet, Röttle vattenkraftverk, med mera! Dessutom en spännande artikel om Aron och Gustaf Sandberg, två bildhuggare från Gränna som gjorde namn för sig i Stockholm.
Såsom titeln på boken antyder följer även en genomgång av det gångna året. Först möter vi 2023 års nationaldagstal, som förtäljer en färgrik resa genom Sydamerika kryddat av jämförelser med hemma i Sverige. Sist men inte minst kommer Hembygdsåret 2023, hembygdsföreningens verksamhetsberättelse för året, tätt följt av texten Ett solvarv i Gränna 2023, med en fin avrundande uppdatering av vad som hänt i Grännabygden under det gångna året, månad för månad.
Tack så mycket till Grenna Hembygdsförening för den trevliga boken med intressanta texter och så väldigt många fina bilder! Den placeras i vårt referensbibliotek.
Årsbokens framsida. - God Jul önskar Arkiv Jönköpings län
Med några bilder från Vetlanda dagarna innan jul 1972 (ur Smålands Folkblads bildarkiv) önskar personalen på Arkiv Jönköpings län god jul och gott nytt år!
- Hakarps Krönika 2023
2023 års krönika från Hakarps hembygdsförening är här lagom till jul, och Länsarkivet har vänligt nog fått ett exemplar till vårt referensbibliotek.
I år är det Ådalsvägens hundraårsjubileum som ligger i centrum, med flera intressanta texter om ämnet. Läs om natur, människor, och framförallt arbetet kring att bygga vägen.
Vi får även läsa om:
– 1923 års Hakarp: De lokala händelserna vid sidan av de stora världsnyheterna.
– Vi möter också Stensholm under 50- och 60-talen, och får höra om råttproblem i Stensholmsskolans matsal.
– Hur det kommer sig att femtiotalets USA återfinns i Hakarp.
– Vad som försiggått i Hakarp under 2022.
– Artrikedomen i Kyrkängarna, eller vad som tidigare kallades Oxabetet.
– Vilka som konfirmerades i Hakarps kyrka 3 juni 1963.
Och dessutom en hel del om hembygdsföreningen och dess aktiviteter!Arkiv Jönköpings län tackar varmt Hakarps hembygdsförening för den fina boken!
