Sveriges nationaldag firar vi idag den 6 juni. Den fick sin början som Gustafsdagen, till minne av att Gustav Vasa 1523 kröntes till kung denna dag enligt dåtidens julianska kalender (motsvarar idag den 16 juni). Denna dag blev så småningom även en dag att högtidlighålla 1809 års regeringsform, som också skrevs under den 6 juni. 1893 började man fira dagen som en ”de fosterländska minnenas högtidsdag” på Skansen, där man även kallade det för Sveriges nationaldag redan 1894. 1915 sattes hjulen i rörelse för vad som skulle bli svenska flaggans dag. Idén stöddes av många offentliga organ och även kung Gustav V och blev året därpå verklighet. Firandet spred sig och blev större vart år, men det dröjde ända till 1983 innan dagen officiellt blev Sveriges nationaldag, och först 2005 blev det även en röd dag.
Året var 1956 och Bestyrelsen för Svenska flaggans dag ville fira att Svenska flaggans dag nu funnits i 40 år. En jubileumsskrift sattes ihop innehållande artiklar med historia, sång, bilder, instruktioner om korrekt användande, m.m. Arkiv Jönköpings län återfann ovan exemplar i arkivet från Gnosjö Kristliga Ungdomsförening. Bestyrelsen bildades den 10 april 1916 ”[i] syfte att den 6 juni samla landets medborgare till en gemensam fullkomligt opolitisk hyllning för fosterlandet med flaggan som symbol”. Den första ordförande blev friherre Carl Rosenblad, dåvarande överste och sedermera generalmajor. Därefter hölls posten av fram till jubiléet av tre överståthållare och en generallöjtnant. Själva bestyrelsen ämnade återspegla den tidens svenska samhälle, och innehåll en blandning människor som representerade näringslivet och arbetsmarknaden, press och radio, civila och militära myndigheter, samt olika organ och institutioner. Medverkandet var på frivillig grund och utan ersättning. Bestyrelsen planerade firandet av Svenska flaggans dag och delade ut flaggor och fanor till allt från privatpersoner, föreningar, institutioner och företag, både inom och utom landsgränsen. Trots att bestyrelsen drevs utan vare sig kommunalt eller statligt stöd hade man vid jubileumsskriftens tillkomst 1955 delat ut flaggor för en miljon kr, ca 18 miljoner kronor med dagens värde.
Det skrevs även en sång att sjunga under högtidsfirandet:
En samling årsmärken utgavs varje år. Bland annat till minne av händelser ur svensk historia.
1921: En staty i Mora av Anders Zorn, från 400-årsjubiléet av Gustav Vasas resning mot Kristian II, 1521.
1922: Till minne av den nyare tidens första svenska örlogsflotta, sjösatt 6 juni 1522.
1923: Gustav Vasas kröning, 1523.
1937: Gripsholms slotts jubileum. Bebyggelsen påbörjades 1537.
1938: Delawarejubiléet; 300 år sedan grundandet av den svenska kolonin i Nordamerika.
1944: För att uppmärksamma dåtidens neutralitetsvakt vid svenska kusten under andra världskriget.
