Järnvägsgatan / Järnvägstorget – Arkiv Jönköpings län

Järnvägsgatan och Järnvägstorget
Med tanke på de få adressaterna på Järnvägsgatan, så har vi här slagit samman den med Järnvägstorget där det finns något fler. Järnvägsgatan och Järnvägstorget finns trots allt utefter samma sträckning.

Karta föreställande Järnvägstorget, Järnvägsgatan, och en del av omgivningen.
Utdrag ur 1948 års karta över Jönköping.
Gatan, kantad av träd, samt enstaka människor.
Järnvägsgatan med Järnvägstorget i förlängningen. Till höger skymtar järnvägsstationen. Det stora post- och telegrafhuset till vänster har dock adress Parkgatan. Foto: Knut Björingson. (Vykort nr 176.)

Järnvägstorget 3

Det förr så ståtliga post- och telegrafhuset i hörnet av Parkgatan och Järnvägstorget har Parkgatan 2 som officiell adress. Järnvägstorget 3 avser de två träfastigheterna som låg alldeles väster om post- och telegrafhuset.

Telegrafhuset från Järnvägstorget, med stor folksamling inklusive några hästdragna vagnar.
Här är det marknad på Järnvägstorget. I bakgrunden syns de sällan fotograferade trähusen på Järnvägstorget 3, alldeles till höger om det stora post- och telegrafhuset. Foto: Knut Björlingson. (Jönköpings läns museum JM 1984/2: 641.)

Järnvägstorget 3 – Järnvägshotellet
Järnvägshotellet fanns på denna adress från åtminstone 1878. Huset ägdes av urmakare J. Engström, som hade butik i fastigheten, utefter Västra Storgatan. I en turistguide för Jönköping 1899 beskrivs hotellet på följande vis:
”Järnvägshotellet är ett litet, tyst och trefligt hotell, beläget vid järnvägstorget, snedt emot stationen. Det har resanderum, men ej restauration. Kaffe, mjölk och smörgås fås dock vid tillsägelse. Rum från 1 krona till 2:25. 10% rabatt beviljas medlemmar af Sv. Turistföreningen, som stanna öfver natt.”

I slutet av 1890-talet anställdes John Johansson från Kärda på hotellet, och redan 1903 hade han avancerat till föreståndare. Efter idogt sparande kunde han med tiden köpa rörelsen. På 1910-talet hade Johns två år äldre syster, Hanna Johansson, istället blivit innehavare av hotellet. John Johansson gick istället in i film- och biografbranschen och drev flera biografer i Jönköping.
På 1930-talet var Hanna Andersson föreståndare för hotellet, men det övertogs 1936 av fru Elise Häkter, som ändrade namnet till Hotell Häkters.
Litteratur:
Jönköpings omgifningar. En vägledning för turister som besöka Jönköpingstrakten. 1898, 1899.
Nordström och Östvall. Äventyr i filmbranschen.

Järnvägshotellet jämte Krönleins bryggeri och en stor folkmassa.
Foto: Knut Björlingson. (Jönköpings läns museum.)

Järnvägstorget 3 – Hotell Häkters
1936 övertogs Järnvägshotellet av Elise Häkter, som sedan 1926 drivit pensionatsrörelse i Jönköping. Under fru Häkters tid hade hotellet entré både från Järnvägstorget och från Västra Storgatan 4.
Litteratur:
Städer och samhällen. 1944, s 59.

Järnvägstorget 3 – Järnvägshotellet
På 1950-talet hade hotellet vid Järnvägstorget åter fått namnet Järnvägshotellet. Det ägdes då, och en bit in på 1960-talet, av Elvira Svensson.

Järnvägstorget 3 – Hj Löfgrens Parti- och agenturaffär
I slutet av 1910-talet hade Hj. Löfgrens Parti- och agenturaffär för choklad, konfekt och karameller, kontor och lager på denna adress.

Järnvägstorget 5

Järnvägstorget 5 – Krönleins Bryggeri
På Järnvägstorget 5 låg Krönleins stora bryggeribyggnad. Bryggeriet låg tidigare vid Vätterns strand, men då järnvägen drogs genom Jönköping 1864 fick det flytta tvärs över gatan till hörnet med Barnarpsgatan. Det hade startats av bryggaren Carl Fredrik Hultqvist och sadelmakare Andreas Carlsson, men sedan övertagits av tyske bryggmästaren Casper Krönlein. Omsider blev en annan tysk, Tobias Opbacher, ny ägare (1874). I mitten av 1880-talet blev Ernst L Hartmann ny ägare och bryggeriets omsättning ökade väsentligt. Efter Hartmanns död kom bryggeriet istället att ingå i Smålands förenade bryggerier. 1955 tog Pripps över bryggeriet. Dessvärre lades verksamheten ned tiotalet år senare, och 1970 revs den stora byggnaden.
Litteratur:
Jönköpings stads adresskalender 1896.
1970-05-05 SmF ”Ve oss – nu river dom Krönleins…”.

Tecknad bild av Krönleins bryggeri, med rykande skorstenar och med flera människor och hästdragna vagnar runtom.
Fastigheten där Krönleins bryggeri låg, med Järnvägstorget till vänster och entrén från Barnarpsgatan till höger. (Reklam i Jönköpings stads adresskalender 1896.)

Järnvägstorget 9

Trähus med bil framför.
Järnvägstorget 9, fotograferat 1959. Foto: Jönköpings läns museum (JM 1985/2: 12.)

Järnvägstorget 9 – Folkets Hus
Folkets Husföreningen i Jönköping bildades år 1900 och fick i början byta lokal flera gånger. Mellan 1904 och 1937 hyrde man hos Tryckeriföreningen Småland, som gav ut Smålands Folkblad, i korsningen Klostergatan-Kungsgatan. Men Folkets Hus hade vuxit och behövde större lokaler, och 1937 inköpte man ett eget hus vid Järnvägstorget 9. Här kunde Folkets Hus erbjuda både permanenta och tillfälliga lokaler för olika arbetarorganisationer. Verksamheten fortsatte emellertid att växa och man föreningen började planera för en egen byggnation. Det kom dock att dröja till 1957 innan man kunde inviga sin nya Folkets Husbyggnad vid Brunnsgatan. Det gamla huset på Järnvägstorget 9 såldes och revs senare.

Järnvägstorget 11

Järnvägsgatans västra ände slutade vid Villa Strand, Tändsticksbolagets disponentbostad. Den korta backen upp mot Västra Storgatan kallades Djurläkarliden.

Lågt hus till vänster, staket med mycket växtlighet till höger.
Här i hörnet av Järnvägstorget och Djurläkarliden syns från norr Trädgårdsgatans mynning i korsningen med Västra Storgatan. (Jönköpings läns museum JM 1995/9: 139.)

Järnvägstorget 11 – J P Johansson Lager af Bleckslageriarbeten
Osäkert om Järnvägstorget 11 var den officiella adressen, men här hade J P Johansson sitt lager av ”Bleckslageriarbeten, Emalerade kärl och smiden”, som det står på skylten mot Järnvägstorget.

Torgets hörn, lågt hus med skylt "J P Johansson Bläckslageriarbeten Emaljerade Kärl och Smiden".
(Jönköpings läns museum JM 1995/9: 139.)

Järnvägstorget

Järnvägstorget – Fiskhandlare K E Svensson
Fiskhandlare Svenssons vagn brukade stå på Järnvägstorget, långt innan det blev busshållplatser här.

Torget med stationen och telegrafhuset på avstånd.
Järnvägstorget, sett från östra delen vid Djurläkarliden, år 1908. Till vänster syns godsmagasinet. Längst bort till höger pågår byggnationen av post- och telegrafhuset. Foto: Erik Åkerhielm. (Jönköpings läns museum JM 92/: 424 kopia, JM 95/9: 138 glasnegativ.)

Järnvägstorget – Centralstationen

Jönköpings Centralstation
Uppförd 1864 efter ritningar av Adolf Wilhelm Edelsvärd. Riven 1983.

Stationshuset i sten, droska och finklädda personer framför.
Järnvägsstationen på 1860-talet. Foto: J F Ögren & Comp. (Jönköpings läns museum JM 1989/2: 411.)
Stor folksamling framför stationen, vars entré smyckats.
Kung Gustav V anländer till Jönköping den 21 juni 1917. Foto: Knut Björlingson. (Jönköpings läns museum JM 1984/2: 505.)
Ett antal människor som bär på diverse säckar och korgar.
Svenskbybornas ankomst till Jönköping den 2 augusti 1929. Foto: Atelier Rylander. (Jönköpings läns museum JM 1988/2: 645.)

Läs om Svenskbyborna och en tavla av Koge.

Järnvägsplan – Taxistationen

Jönköpings Droskägareförening – Taxi Jönköping
Alldeles öster om gamla järnvägsstationen låg ett litet envåningshus som inrymde dåvarande taxistationen. Huset uppfördes 1941 åt Jönköpings Droskägareförening, som det då hette, och här fanns även en kiosk. I taxistationen fanns även väntrum, samt sovrum m m för taxichaufförerna. Droskägareföreningen hade bildats 1924 och samtliga droskägare var anslutna. Den lilla taxistationen revs förmodligen samtidigt som järnvägsstationen.
Källor:
Städer och samhällen. 1944.


Lars Östvall
arkivchef

Back to top