Brånebacken – Arkiv Jönköpings län

Brånebacken – backen som ingen kände till, av Lennart Lindberg

Vy över Strand och Brånebacken. Foto: Weine Karlstedt.

Gatan som inte ens infödda jönköpingsbor visste fanns, har fått en skylt om avspärrning till 29 april 2015.  Det är Brånebacken som skyltas i den nya trafikkarusellen vid Talavid.

Namnet Brånebacken kommer av verbet ”bränna” och betyder ”svedjeland”.
Redan på Jönköpings äldsta karta från 1625 som förvaras i Fortifikationsarkivet, ligger kåkstäderna Brånebacken och Malmen väster, respektive öster om själva staden. De är byggda av hemlösa invånare efter stadsbranden 1612. Västra förstaden består av två kåkstäder, en vid Vätterstranden och en vid Storgatan – placeringen vid Vättern, för att invånarna lätt skulle få fram dricksvatten. Brånebacken motsvarar ungefär platsen där STABs Villa Strand låg. Kåkstaden Malmen var placerad ungefär vid ”Unnegången” , på ömse sidor om Storgatan. Den plats där stadens gamla kyrka funnits är på kartan markerad med en påskrift ”ruinirte kirch”.

På rådhuset fanns ett torn med en klocka som kallade rådhusrätten till session eller tillkännagav ”Fara å färde”. Peder Gudmundsson berättar i ett brev till Axel Oxenstierna att, när han med Pål Ransow inventerade Kronoberg , som denne arrenderat, kom en klocka på 5-6 pund i dagen, som Ransow tänkt föra med sig. Rikskanslern fick en förfrågan om att staden skulle få använda klockan som rådhusklocka, då man sedan den senaste branden saknade klocka. Frågan hänsköts till kungen och Oxenstierna tror att den blir positivt behandlad.

Invånarna tillhölls även för 400 år sedan att följa lag och rätt
Fältmarskalken och ståthållaren Herman Wrangel lät efter Kungl. M:ts befallning 1626 allvarligen tillskriva dem som på Brånebacken bodde, vare sig slottstjänare eller andra, att deras hus skulle nedrivas om befallningarna ej åtlyddes. Rådhusrätten beslöt därför att för dem, som nu inte hade efterkommit ordern att inflytta till Maden skulle deras skorstenar nedslås. Borgare vid Brånebacken och Malmen skulle flytta in i staden före heliga lekamensfesten, vid vite av 40 mark.
Kämnärsrätten behandlade ofta mål som försökte stoppa eller begränsa eld. Det blev stadgat på 1620-talet att de, som för låga skorstenar hava, skola dem till lördagen uppmura. Eller skola skorstenarna stötas neder och de skyldiga böta.

Anklagad för hembränning
Hustrun till Måns, bosatt på Brånebacken, stod 1625 anklagad för att hon låtit sin tjänstepiga bränna brännvin på en av de allmänna böndagarna. Brännvinet hade tagits ifrån henne. Hon bevisade emellertid att hon samma dag icke försummat predikningarna, utan bevistat alla tre tjänsterna i kyrkan. Hon slapp därför undan med en kanna vin till kyrkan som straff.

Det behövs ingen livligare fantasi att föreställa sig utseendet av den nya stadens gator, torg och kanal. Där finns ingen stensättning, inga rännstenar, intet avlopp. Smuts och avskrädeshögar hopas, orenlighet utslås, på gatorna driva svin omkring. Ingen gatubelysning. Trots detta beskrivs staden i positiva ordalag av Petrus Petri i en latinsk oration över Småland i Uppsala 2 juni 1633: Jönköping bör prisas med mångahanda lovord, såväl för sitt behagliga läge, som ock för köpmannahandel och övandet av mångfaldiga hantverk.”Junecopia variis audibus celebranda …. artium exercitationes”.

Fakta kommer från Jönköpings historia 1916. Bo E Karlsons Jönköping – den nya staden, Jan Agertz Ortnamn i Jönköpings län. Den gamla bilden har Weine Karlstedt fotograferat. Gunnar Berglund har tagit färgbilderna och sammanställt texten.

Back to top