Torpagatan – Arkiv Jönköpings län

Inledning

Torpagatan-Norgårdsgatan-Norgårdsplan
Artikel av Lennart Lindberg, tidigare publicerad i Jnytt.

Så är det dags för mitt älskade Torpa. Detta i dag misshandlade begrepp. Torpa är området där Torpa Herrgård hade sina ägor och det slutar i norr i Gränsgatan. Den heter det för att gränsen går där! Sulle ingressen va språklit rätt sulle de stå Topagata-Nogådsgata å Någådsplan. Men nu är det skriftspråk som gäller.

"Torpagatan - Jönköping", bebyggelse i bakgrunden och till vänster, nära och till höger liknar en jordplätt.
Vykort.

Torpagatan är gatan fram till Torpa Herrgård. Torpaplan, som syns på en av bilderna var vändplats för den gula linjen på spårvagnarnas tid. Den röda vände vid Solbergagatan, ja en tid gick den ner till Jordbron. Torpaplan var också samlingsplats för oss södraiter, där fanns Södras hemmafik och anslagstavlan där man kunde se om man blev uttagen till nästa match. En kiosk och en korvkiosk fullbordade mötesplatsen.

Krökt gata med tre gående barn, träd i förgrunden.
Vykort.

Norgårdsplan som syns till vänster på bilden ”Torpagatan”, har helt enkelt namnet efter Torpa Norrgård som låg här. Därför är det ett mysterium att mycket längre norrut på söder, nästan i höjd med Idas skola, ligger Norgårdsgatan. Måhända gick stadsplaneraren vilse? Nej. Det var tänkt att en gata skulle gått utmed Friadalen, från Torpagatan, fram till nuvarande Nordgårdsgatan. Det blev bara den norra delen som kom till..

Buske till höger, bakom den en gata med hus på båda sidor och ett antal parkerade bilar.
Vykort.

Torpagatan 13 A

Torpagatan 13 A – Torpaskolan (Södra skolan)

Elak lärare och treveckorsbad, artikel av Lennart Lindberg

Stor röd stenbyggnad med torn och många fönster, enstaka lekande barn utanför.
Södra skolan heter idag Torpaskolan och är en av kommunens största grundskolor. Foto: Lasse Johansson.

Min barndoms skola, som alltid har hetat ”Södre skolen” och inget annat, skall bli dagens ämne. Anledningen till att jag fick en impuls att skriva var återigen detta Facebook, där en av bilderna som illustrerar artikeln återfanns. Den som hade lagt ut bilden hade återfunnit den på Bohusläns museums hemsida med texten ”Södra skolan Jönköping”. Min Facebookvän tillade att denna skola hade hon aldrig sett.
Hon hade rätt, hon hade inte sett den, för hon var inte så gammal. Denna ”halvdanna” byggnad såg ut på detta sätt från 1908 till 1923. Skolan var en av de fyra stadsdelsskolorna, Östra skolan (Liljeholmsskolan), Västra skolan (Sofiaskolan), Norra skolan (Talavidskolan) och Södra skolan (Torpaskolan).  År 1871 stod Östra skolans första del klar och även Västra skolan på Klostergatan. 20 år senare 1891 hade man uppfört Norra skolan. Södra skolan var med andra ord den sista i fyrklövern. På denna tid var skolbyggnader inte några baracker eller tillfällighetsbyggnader, det var kolossala byggnader med mycken kostnad och energi nerplöjt i.

Hög stenbyggnad med torn och många fönster, samma som ovan bild men vänstra sidan saknas.
Foto från Bohusläns museum.

Tyckte skolan var onödigt lyxig
”Södre skolen” eller kanske ibland ”Södra Latin” ritades av August Atterström och byggdes av Anders Knutsson. Detta strävsamma par som har satt sin prägel på så många hus i staden. När utbyggnaden 1923 var färdig fick skolstyrelsen mycken kritik för ”folkskolepalats” och onödig lyx. Det är kanske inte direkt oväntat att i ortsnamnsarkivet under Jönköping står det ”Slottet=Södra Folkskolan i Jönköpings stad”. Även om epitet gör mig stolt, att jag tillbringat fyra år i ”Slottet”, så måste jag erkänna att jag aldrig hört någon använda detta trevliga namn på min skola.

Gjorde bokomslag i pappslöjden
Ett lite udda ämne som jag genomled under en termin var pappslöjd. Halva klassen hade syslöjd och sydde dukar med korsstygn och som avslutning fick man göra ett slöjdförkläde att ha under nästa skolår, som skulle innebära träslöjd. Men en termin gjorde man med hjälp av grov papp, tunt papper som man målade på och någon form av läder/plast, diverse bokomslag och lådor. Jag har fortfarande en mycket slitstark låda med lock och ett omslag till psalmboken. Det sistnämnda har inte använts på länge.

Bad var tredje vecka
En modernitet infördes i och med tillbyggnaden 1923. I källaren byggdes det upp bad för barnen som inte hade tillgång till badkar eller annan badmöjlighet i sina hem. Det var inte många som hade. Man tillämpade ”treveckorsbad” det vill säga att var tredje vecka fick de som inte hade badmöjlighet gå ner till de 21 små badkaren i källaren och bada under överinseende av en baderska. Detta levde kvar till 1956. Mitt Gränsgatan hade dock badkar och varm vatten en dag i veckan, så jag slapp treveckorstvagningen.

Skolaga på Torpa
Lärarna hade naturligtvis öknamn och jag tänker inte återupprepa dessa ibland oförklarliga epitet. En lärare minns jag dock, jag hade inte honom själv och han hette Otto Lindblad. En mycket sträng herre, det förekom slag och hugg, men han var en mycket duktig pedagog. Jag blev därför inte speciellt förvånad när jag upptäckte att han fått en gata, Otto Lindblads väg på Vätterslund, uppkallad efter sig. Så småningom vidgades mina vyer och en viss kunskap infann sig och numera vet jag att Otto Lindblad var den ”svenska studentsångens fader” född nära Vetlanda. Det var han som introducerade den lundensiska studentsången. Kungssången och Vintern rasat ut är två andra alster av denne man. Men han hade inget med ”Södre skolen” att göra.

Källa
Gudmundsgillets årsbok årsböcker

Tillbaka till startsidan för Jönköping

Back to top