Hovrättstorget – Arkiv Jönköpings län

Torget var den centrala platsen för affärer och möten. Hette ursprungligen bara Torget, men ändrades till namnet Stora torget och så småningom istället Hovrättstorget.

Stor folksamling på hovrättstorget, runt sekelskiftet 1900.
Foto från Jönköpings läns museum.

Torghandeln på Öster flyttades för gott från Hovrättstorget år 1906, då till Nya torget, det vi idag kallar Östra Torget. 1912 beslutades att Hovrättstorget skulle byggas om till park, gräsytor anläggas och en damm med en fontän i mitten. 1950 beslöt man att det gamla torget skulle återskapas och 1958 stod det hela klart, stensatt och med fontän och brunnskar i mitten.

De äldsta byggnaderna vid torget är Göta Hovrätt och Gamla Rådhuset, båda från 1600-talet. Här låg också den gamla teatern, invigd 1825. När den hade tjänat ut uppfördes ett pampigt stenhus på dess plats – Jönköpings Teater, med hotell, restaurang och affärer.

Jönköpings Teater

I dag skall jag skriva om en av de få byggnader i staden som Jönköpings invånare verkligen gillar och det är den ofta beundrade byggnaden som ligger i östra delen av Hovrättstorget, nämligen Teaterhuset. Det är väl bäst att passa på innan något annat matställe tillåts breda ut sig på torget så att byggnaden försvinner. Men det var annat ljud i skällan när huset skulle byggas. En äldre teaterbyggnad i trä var uttjänt 1903 och en ny skulle uppföras.

Bolaget som drev teatern gav uppdrag att rita en ny teater till arkitekt August Atterström. Ja, högst densamme som ritat så mycket vackert i staden. Uppdraget var problemfyllt, då det gällde att anpassa en ny byggnad till de 1600-tals byggnader, Hovrätten och Rådhuset, som redan fanns på torget. Atterström fick rita om huset fem gånger och för att få rum med alla funktioner, som det byggande bolaget krävde, lägga till en våning. Men i december 1904 kunde Nya Teatern invigas, med föreställningen Bröllopet på Ulfåsa.

Intressant är uppgiften om ”det bolag som ägde teatern”. Vid förra sekelskiftet var det minsann inte en allmän uppgift att hålla teaterhus. Redan 1823 bildades Spectaclehusbolaget, som inköpte den tomt som Teatern idag står på. Här uppförde man sedan den gamla teatern som invigdes 1825 och, som nämnts ovan, revs 1903. Idag förutsätter ju vi skattebetalare att det offentliga skall hålla lokaler för vårt teatertittande, men det är ett mycket senare påfund. Undras jag om det hade gått att få aktietecknare till att starta ett Teaterbolag och bygga Spira?

Ursprungligen innehöll byggnaden i den södra delen mot Kanalgatan teatern och i mellersta och norra delen bostäder och butiker. Först några år senare byggdes bostadsdelen om till det som idag är Grand Hotell. Atterström själv uppger att ”det var ett mycket svårt uppdrag och jag beklagar djupt det tvång jag utsatts för”. Huset ansågs vid invigningen vara ett skandalhus och i Smålands Allehanda kallas det ”det gula spöket som vandaliserar Hovrättstorget.”

Ser man på äldre bilder finns inga träd utmed Västra Holmgatan, nuvarande Museigatan, utan dessa har tillkommit senare. Det påstås vara en eftergift från ägarna till huset för att i någon mån skymma fasaden så att den inte så markant inkräktade på miljön vid torget.

Under 1940-talet kompletterades Teatern med en biografanläggning med namnet Teaterbiografen, i dagligt tal kallat TB. I samband med renovering och återställande av byggnadens utseende togs den moderniserade biografentrén bort och salongen återgick till att bara vara teaterlokal. Skylten från Teaterbion är dock bevarad och finns i dag på Folkets Bios biograf på Tändsticksområdet.

Lennart Lindberg

Teaterbyggnaden och torget med några människor.
Den gamla teatern vid Hovrättstorget, år 1889. (JFA 2012-067-087.)
Vykort med bild av hovrättstorget, människor och omgivning inklusive spårvagn, text "Hofrättstorget o Teatern Jönköping".
Hovrättstorget med det nya Teaterhuset, uppfört 1904. Vykort från ca 1910. Foto: Oscar Hertzberg, Värnamo. (JFA-2015-034-089.)

Mer att läsa om Jönköpings Teater:
Teatrar i Jönköping. I: JP 22/2 1974.

Teaterhuset – Grand Hotell

Hotellet sett från andra sidan torget, telefonkiosk i förgrunden.
Denna bild är tagen 1928 och torget har blivit mer av en park. Grand Hotel har en storslagen entré mot torget. (Jönköpings Stadsarkiv. ID F1002.)

Artiklar:
1994-08-05 JP ”Grand får ny fasad”.

Teaterhuset – Gulins

Affären i mörkret
Gulins klädaffär låg i Teaterhusets bottenvåning mot Hovrättstorget. Foto: Conny Rich. (Jönköpings läns museum.)

Teaterhuset – Nords Gardiner

Nords gardinaffär
Nords gardinaffär i hörnet Östra Storgatan 42 och Hovrättstorget. Okänd fotograf.

Göta Hovrätt

Göta Hovrätt togs i drift 1650. Inte fullt färdigställt visserligen, men den är därmed stadens äldsta byggnad. Kristine kyrka och gamla Rådhuset är två andra 1600-tals byggnader och därmed är det klart att den äldsta bebyggelsen finns på Öster. Dumheterna att det s k Johan III:s hospital på Talavid skulle vara stadens äldsta byggnad, det sitter en skylt på byggnaden som åberopar att det skall vara byggt på 1570-talet, ska vi glömma för alltid. Källaren på Hospitalet må vara från denna tid, men huset är från 1777. Så låt oss en gång för alla fastställa att Göta Hovrätt är stadens äldsta byggnad.

När Jönköping fick en hovrätt, Göta hovrätt, året var 1634, så var det en mycket viktig sak för staden. Det var den fjärde hovrätten i Sverige, den äldsta var Svea Hovrätt i Stockholm. Dessutom fanns en hovrätt i Åbo – Finland var ju svenskt då, och en i staden Dorpat i Livland – idag Tartu, Estland. På 1600-talet var Sverige en stormakt och meningen med hovrätterna var att de skulle avlasta kungen. Man skulle inte längre kunna gå ”till kungs”, utan hovrätterna skulle bli den instans man överklagade till.  Det misslyckade delvis och då infördes Högsta domstolen.

För Jönköping på 1600-talet, en bondhåla med färre än 2000 invånare, tillförde hovrätten en ny kategori människor med hög utbildning. Dessa kom att bilda bibliotek, musikkårer och förde ett kulturellt högreståndsliv som inte funnits tillförne. Låt oss bara konstatera att Åsens gård och Rosenlunds Herrgård är egendomar som byggdes upp av vice hovrättspresidenter. Hovrättens betydelse för stadens utveckling kan inte nog påpekas.

Byggnaden är idag i stort sett lika den som uppfördes på 1600-talet. Taket är dock av annan utformning. Arkitekt är troligen Simon de la Vallée, som var Konungens arkitekt och byggmästare. Den viktigaste personen i byggande var borgmästaren i Jönköping. Peder Gudmundsson, adlad Strömberg, som i stort sett finansierade bygget. Staten hade inga pengar och arvingar till Strömberg trätte långt in på 1800-talet med staten om att Strömberg inte fått full ersättning för sina utlägg. En intressant detalj är att husets exteriör är uppförd av sandsten från Trånghalla, ett stenbrott som man fortfarande kan se om man beger sig ut väster om staden.  Även Kristine kyrka är delvis uppförd av denna mjuka stenart.

En intressant detalj är det huggna riksvapnet i sandsten med texten C R S, vilket i nittionio fall av hundra betyder Carolus Rex Sueciae, det vill säga Carl Sveriges konung. Men på Hovrätten betyder det Christina Regina Sueciae, Christina Sveriges drottning. Det var under hennes tid som regent som hovrätten uppfördes.

Många mål har avgjorts i denna byggnad, men det mål som är viktigaste för mig firades en kylslagen lördagseftermiddag den 8 april 1995. Hovrättstorget var ”fullsmockat”, det var till och med fullt med folk i ”ostkakebonken”. Man tror att det var 20 000 som sökt sig dit. På Hovrättens trappa, denna byggnad som rymmer så mycken värdighet, stod denna eftermiddag Södra Vätterbygdens stolthet, HV 71 – svenska mästare i ishockey. Deras resa som var helt otrolig, den var nu avslutad och målet var Hovrätten. Inte för att dömas, utan för att hyllas, och då fylldes den gamla trappan från 1650-talet med nutidens hjältar. Kallt och vresigt var vädret, men jag har fortfarande kvar i hemmets trygga famn, den tröja som jag köpte till minne av segern. HV var inte på tårna då, jag tror det var ett antal privata spekulanter som gjorde storkovan på segern. Men det struntar jag i, jag har nu 4 tröjor hemma i skåpet, när blir det en femte??

Lennart Lindberg

Hovrätten på kvällen
Göta Hovrätt i kvällsbelysning, 1970-talet. (Hans-Ove Aldenbrinks samling. JFA 2014-001-352.)

Gamla Rådhuset

Gamla Rådhuset omgivet av grönska och blommor.
Gamla Rådhuset och det då parkliknande Hovrättstorget. Från 1916 tjänade det gamla rådhuset som hem åt Norra Smålands Fornminnesförening och dess museum, senare länsmuseet. (JFA-2011-218-036.)
Fontän framför gamla rådhuset
Framför Gamla Rådhuset fanns en enklare fontän. (Hans-Ove Aldenbrinks samling. JFA 2014-001-027.)
Vykort föreställande gamla rådhuset.
Vykort från Nordisk Konst, Stockholm (nr 6008/5). (JFA)

Fotografier från Jönköpings läns museum.

Företag med adress Hovrättstorget
Hallengrens Foto (1961)

Back to top