Östra Storgatan 40 – Heimdal XXI – Arkiv Jönköpings län

Nykterhetsrestaurangens korta historia i Jönköping

Artikel av Per Ericsson, publicerad i Smålands Folkblad/Helgtidningen 7/9 1985, under rubriken Gamla nyheter från Folkrörelsearkivet.

Den 10 oktober 1908 invigdes en ny restaurang i Jönköping i närvaro av borgmästaren, en riksdagsman och ett antal stadsfullmäktigeledamöter. En närvarande journalist gav följande skildring av etablissemanget.
”Den nya restaurangen och dess kafé är inrymd i Stadshuset gamla festvåning åt Östra Storgatan med hörnrum åt Hovrättstorget, en präktig gammal lägenhet med ordentlig höjd i tak, breda dörröppningar, höga fönsterlufter, ljus och rymlig. Begripligt nog kanske lite stor och svåruppvärmd som privatvåning, vartill den dock flera årtionden använts av stadens förnämsta familjer, passar den förträffligt för det ändamål varför den nu tagits i bruk. Möbleringen, som i alla delar utförts av fabrikör A. Lindskog, är enkel men vårdad och vacker: för åstadkommande av omväxling är olika möbeltyper använda i olika rum. Av dessa kommer man först in uti den rymliga kafésalen, anordnad med små bord och stolar, buffet och musikestrad, varifrån vid invigningstillfället utfördes god musik av en kvintett ur Smålands artilleriregemente och Jönköpings regementes musikkårer. På ena sidan av kaféet – åt torget – finner man vidare ett par sällskapsrum, möblerade det ena i schaggklädd imiterad valnöt, det andra i bambu; på andra sidan stöter man på matsalen och innanför densamma ett större rum, som är avsett att uthyras till sammanträden o dyl.”

Tidsfenomen
Restaurangen betecknade kulmen på ett tidsfenomen, som uppstod kring nykterhetsrörelsens frammarsch under åren 1900-1910: under denna tid, då antalet organiserade godtemplare i Jönköpings län växte från ca 3.600 till ca 6.100, uppstod i Jönköping ett stort antal s k nykterhetskaféer. En del av dessa öppnades av privatpersoner, andra av nykterhetsorganisationer. Restaurangen vid Hovrättstorget, vars korta historia här skall berättas, tillhörde de senare.
Nationalgodtemplarordens ungdomsförbund Heimdal hade i Jönköping en lokalavdelning, Heimdal XXI, knuten till logen 50 Crusenstolpe. (Crusenstolpe tycks vid denna tid ha haft en relativt radikal medlemskår som på mötena diskuterade hur man skulle ställa sig till strejkbrytare, avskaffade föråldrade ritualer, bildade en fredsförening och ordnade kurser i esperanto; man hade f ö goda kontakter med Smålands Folkblad och socialdemokraterna.)

Populärt
Inom Heimdal XXI uppstod sommaren 1906 tanken på att starta ett nykterhetskafé och med hjälp av tecknade andelar á 11 kronor bildades ”Kooperativa föreningen Nykterhetskaféet Heimdal XXI”. Den drivande kraften synes ha varit föreningens sekreterare G. Lantz.
Redan den 6 oktober samma år öppnades nykterhetskaféet Heimdal XXI på Östra Storgatan 80. Det blev raskt populärt och den 1 maj 1907 uppsattes i den tillhörande trädgården en tältveranda för uteservering. Samma år (eller möjligen följande år) donerade en lokal magnat grundplåten till den restaurang, vars invigning beskrevs i inledningen.
Trots den uppgivna höga kundfrekvensen gick föreningen i likvidation hösten 1909. Bland de sista aktiviteterna som rapporterades från restaurangen är ett möte anordnat av Föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt. Genom ett eldande tal av föreningens vice ordförande, lärarinna Adéle Wetterlind värvades ett 40-tal nya medlemmar bland de ca 100 deltagarna i mötet.

Bred gränd mellan gammalt stenhus och nyare, här och var står pojkar i mörk klädsel och keps.
Stadshuset (t h), i vilket nykterhetsrestaurangen Heimdal XXI:s korta saga utspelade sig, byggdes 1788 av landshövding J A Stedt och brann ned 1965. Under 1800-talet var det stadens förnämsta nöjeslokal, med danssal, sällskapsrum, restauration m m. Foto från Jönköpings läns museum.

Gick under
Trots att 11.879 av stadens invånare vid nykterhetsrörelsens ”förbudsomröstning” 1909 hade röstat för ett förbud (och endast 101 mot) gick alltså nykterhetsrestaurangen i graven i storstrejkens efterdyningar. I oktober utannonserades dess 7 rum och kök till förhyrning. Föreningens medlemmar beslöt visserligen att bilda ett bolag för att rädda kaféet på Östra Storgatan 80 och man uppnådde en aktieteckning på 3.000:- (mot önskvärda 5.000-10.000:-), men om denna räddningsaktion lyckades är okänt för författaren. Visst är dock att ett nytt nykterhetskafé öppnades den 30 oktober samma år på Smedjegatan 9.”

Per Ericsson

Back to top