En jätte dyker upp – och skapar rabalder
Artikel av Lennart Lindberg.
År 1963 kan tyckas avlägset, men med min ålder tycker jag det är nyligen. Denna artikel handlar om ett bygge det året. År 1963 inträffade dessutom den stora händelsen att befälselev 34 Lindberg hempermitterades från Kungliga Smålands artilleriregemente den 17 mars som furir. Någon ”muckarskiva” att tala om blev det inte, då det sedan i februari var strejk på Vin- och Spritcentralen. Jag nådde varken förr eller senare en högre militär grad. Kronan får skylla sig själv, jag anmälde mig faktiskt för vidare militärutbildning som stamanställd, men jag dög inte. För detta har jag tackat min lyckliga stjärna.
Stora internationella och nationella händelser
Vad hände på den internationella scenen? Naturligtvis minns vi alla som var med den 22 november, då John Fitzgerald Kennedy blev mördad på öppen gata i Dallas. Senare detta år blir Martin Luther King utnämnd till årets amerikan. Man hade hans fantastiska tal ”I have a dream” från protestmarschen i Washington i färskt minne. Föga anade han att han snart skulle bli nästa mål för en vettvillings skjutande. I Sverige avslöjas överste Stig Wennerström som spion av sin städerska. Han hade spionerat åt Sovjetunionen och i Stockholm invigdes Sveriges första kärnreaktor i Ågesta. Ett föga känd experiment mitt i tättbebyggt område. Anläggningen drevs till 1974 då låga oljepriser gjorde den olönsam.
Jätten ifrågasatt
I Jönköping hade man fått en jättesak att diskutera. Diskussionens vågor gick höga, ja, skyhöga. Åsikter bröts och det var väl så turbulent då som nu, när vi skall bygga en annan jätte på väster. Ja, det var ett byggnadsverk. I kvarteret Jätten uppfördes på rekordtid en 14 våningar hög byggnad, som av kvarter fick namnet Jätten. Inte direkt ologiskt. Arkitekt och stadsbyggare och för den delen vanliga Jönköpingsbor delades in i två läger. Bygglov överklagades och allt och alla som kunde anses ha någon inverkan blandades in. Men till slut gavs byggnadslov och under 1963 uppförd Byggnads AB Harry Sjögren, en Boråsfirma, det höga huset. Sjögren byggde också den nya Hotell Portalen och ibland påstås det att skälet till att bygga Jätten skulle vara att skaffa de anställda på Portalen ett drägligt boende nära arbetsplatsen. Huset innehöll 68 lägenheter, så en och annan än de anställda på Portalen fick nog rum. Byggnadsarbetet påbörjades den 1 oktober 1962 och samma datum ett år senare var det klart att flytta in. Byggmetoderna var mycket rationella, bland annat uppges det att det bara tog nio arbetsdagar att färdigställa en våning. Låter även med dagens byggnadstakt som ett snabbt bygge.
”Ligger perfekt”
En solskenshistoria från denna tid vill jag inte undandra läsarna. Kanske kan den kasta lite ljus och glädje över tillvaron, när vi utanför dörren upplever den mörkaste tiden på året. I byggnadsnämnden satt, då som nu, ett antal politiker. En s-märkt dito blev ständigt påhoppad av sina partifränder och ställdes ofta till svars med frågan ”Hur i h-vete kan Du som sann Jönköpingsbo, acceptera ett så stort och fult hus mitt i sta´n.” Den tilltalade blev inte svaret skyldigt utan responderade: ”Det är perfekt placerat. Om Du går upp till Stadsparken och Kanonberget och där beundrar den underbara utsikten skall Du inse att det ligger perfekt”! ”Vadå perfekt, det skymmer ju utsikten”! ”Nej min vän, titta noga så skall Du se att det skymmer hela Huskvarna!”.
Barbie kom in i våra liv
Vad hittad e man i sin julklappssäck? Detta år, på hösten 1963, dök för första gången en docka upp i Sverige, som hade producerats i USA. Dockan hette Barbie och skulle bli ett tvivelaktigt flickideal i många år framåt. Kritiserats för sitt helt omöjliga kroppsideal har hon fått utstå mycket spott och spe, men likväl varit en av de mest framgångsrika dockorna i historien. Den Jönköpingsflicka som fick en Barbie i julklapp 1963 och sedan bevarat den i anständig form kan i dag sälja den till något inbiten samlare. Julen 1963 kostade den 12,75 kronor, men idag betalar nog en samlare närmare 3 000 kronor för dockan.
Grevinnan fick snällt vänta
Julkalender fanns det minsann redan 1963. Om man hade TV förstås, det var inte riktigt var mans egendom. Första året kalendern sändes var 1960 och 1963 hette den ”Den tänkande brevbäraren”. Den har i min värld inte lämnat något minne efter sig.
Sedan blev det dags att avsluta året vid TV:n. Grevinnan och betjänten spelades 8 juli 1963 i Tyskland med engelska skådespelare och gjordes några månader sedan i en schweizisk version, fortfarande med samma engelska skådespelare. Vid TV-festivalen i Montreux köpte Sveriges TV-chef Åke Söderqvist in den schweiziska pjäsen. Den sändes dock inte 1963, då ”sprithumorn” ansågs opassande. Den blev liggande i TV-huset ända till 1969, då det svenska folket ansågs vuxna nog att ta emot programmet. Och i år ser vi väl det igen! ” The same procedure as last year, Miss Sophie?“
Svaret det kan vi och därmed önskar jag läsarna ett Gott Nytt År!
