Tyvärr finns inga fotografier i arkivet tillhörande Gnosjö Skytteförening, men det finns andra intressanta dokument.
I föreningens matrikelbok 1900 – 1940 är 39 namn uppskrivna för första året. I kolumnen för yrkestitel har de nio översta namnen fått sin ruta ifylld. Här finner vi en pastor, en kronolänsman, en kantor, en ”ingeniör”, en schaktmästare, två industriarbetare, en ”jernvägsarbetare” och en industriidkare. Därefter tycks noggrannheten klingat av något, för att återuppstå mot slutet av matrikeln; på rad 31 finns en disponent, på rad 33 en fabrikör och på den avslutande raden en materialbokhållare.
Av matrikeln framgår också att den yngsta och äldsta medlemmen är 15 respektive 48 år. Under 1901 har föreningen vuxit till 65 medlemmar för att dala något under nästkommande år. Krigsutbrottet 1914 och året därpå har ingen stor inverkan på medlemsantalet, utan det ligger på 44 för 1914 och 49 för 1915. Dock är det en markant ökning året efter Andra världskrigets utbrott – men mer om detta längre ner.
Eftersom protokollen saknas har jag inte funnit ett exakt datum för föreningens bildande, men det verkar troligt att det sker någon gång mellan januari och april 1900. Det finns inga äldre handlingar i arkivet än matrikeln och flera andra dokument är från samma år eller åren strax därpå. Det finns till exempel en lånereversal på sex gevär från Carlsborgs gevärsförråd som är daterad 7 maj 1900. Föreningens första stadgar saknar visserligen datering, men i en resolution från Skytteförbundens ”Öfverstyrelse” den 2 juni 1904, fastställes det av föreningen insända förslaget på stadgar.
Ett annat dokument värt att lyfta i sammanhanget är den skrivelse till ordföranden i Gnosjö skytteförening som expedierats av Jönköpings läns skytteförening signerad av en Wiedenhielm den 20 april i Nässjö. I skrivelsen redogör Wiedenhielm att Kunglig Majestät tilldelat föreningen 502 kronor, varav 402 kronor till skjutbanans ordnande och planering och 100 kronor till en materialbod. I dagens penningvärde (2023) motsvarar detta runt 34 000 kronor.
Det hade varit intressant att ta del av protokollen. Särskilt protokollen kring tiden för bildandet och kring Första och Andra världskriget. Genom ett utskick från Landsfiskalskontoret i Gislaved den 28 oktober 1941 framgår det tydligt att det är orostider i landet, något som även förstärks av den brant stegrande medlemsökningen 1940. 1939 har föreningen 59 medlemmar. 1940 har antalet mer än fördubblats, till närmare bestämt 143 medlemmar. Av uppenbara skäl blev det för många angeläget att lära sig hantera gevär. Efter 1940 finns tyvärr inga fler matriklar, men genom en styrelseberättelse från 1963 går det se att den goda medlemsutvecklingen trots krigsslutet hållit i sig.
De avslutande orden i skrivelsen från Landfiskalskontoret 1941 är trots det allvarliga läget en ganska lustig formulering: ”…såvitt möjligt omöjliggöres.”
/ Richard Fransson, arkivarie
