Månadens dokument juni 2020 – Logen 306 Fridsam av NTO (Vetlanda) – Arkiv Jönköpings län

På själva vårfrudagen 1889 samlades en grupp nykterhetsförespråkare i Vetlandas missionshus för att dryfta frågan om bildandet av en NGTO-loge i Vetlanda. Som talare på mötet hade man kallat in dåvarande komministern i Lannaskede, Sven Johan Norrlin. Han höll sitt föredrag inför en ganska liten, men nog så entusiastisk skara människor.

Initiativtagare till mötet hade i första hand varit sotarmästaren Sven Lind, jämte tre andra personer. De hade tidigare varit medlemmar i en IOGT-loge, men valt att gå ur denna. IOGT bildades 1851 i USA och kom till Sverige 1879 då den första logen bildades. Man förespråkade absolut nykterhet till skillnad från många andra samtida nykterhetsrörelser som istället förespråkade ”måttlighet”.

En äldre man i skägg och en äldre kvinna. I förgrunden två blomsterbuketter.
Sven och Sofia Lind.

EN PARENTES

Anledningen till att Sven Lind och hans kamrater valt att lämna logen kan ha sin förklaring i att man sympatiserade med den Hickmanska grenen (efter amerikanen John J Hickman) som ansåg att rörelsen borde drivas med kristen grund till skillnad från den Malinska grenen (efter engelsmannen Joseph Malins) som ansåg att rörelsen borde vara religiöst neutral. Malins förespråkade även rätten för afroamerikaner att vara medlemmar utan att behöva bilda egna segregerade loger.

För att göra en lång och ganska trasslig historia kort, så utmynnade meningsskiljaktigheterna mellan de två grenarna i att ca 15 000 medlemmar och 200 loger i Sverige lämnade rörelsen och istället anslöt sig till det nya NGTO. De flesta av de som lämnade vid denna tid torde alltså ha varit Hickmaniter.

ÅTER TILL BILDANDET AV LOGEN

Efter Norrlins föredrag följde en diskussion som utmynnade i en samfälld önskan om att få en NGTO-avdelning till stånd i Vetlanda. Logens namn blev Fridsam och numret fastställdes senare av Ordensrådet till 306.

25 mars 1889 bildades Logen 306 Fridsam av NTO i Vetlanda. 14 personer anslöt sig till logen vid starten. Men åren som kom var ganska kärva och logen hade några kämpiga år. I logen Fridsams 50-årshistorik från 1939 står att läsa att:

”Nykterhetsrörelsen rönte vid denna tidpunkt åtskilligt motstånd
och hade många svårigheter att övervinna. Logen förde följaktligen
i förstone en tynande tillvaro, och det var till stor del den nu 91-årige
nykterhetskämpen Sven Linds förtjänst, att den kunde uppehållas.
Lind rapporterade nämligen och betalade själv skatt för sju medlemmar
under ett helt års tid omkring 1895, under vilket år allt logearbete
låg nere.”

DET BÖRJAR GÅ BRA

Runt 1901 började det åter ljusna för logen. Nykterhetsrörelsen började åter bli alltmer populär och medlemsantalet var stadigt stigande. De förbättrade omständigheterna gjorde att man på större allvar började diskutera frågan om att bygga ett eget hus. Den 9 juni 1901 höll man ett enskilt möte hos rektor Modén och en byggnadskommitté på 6 personer tillsattes. En tomt förvärvades raskt i kvarteret Ärlan till det facila priset av 100 kronor. Priset hölls nog nere dels för det goda ändamålets skull, men också för det dåtida mindre centrala läget.

Arbetet med lokalbygget kom snabbt igång och redan den 15 december samma år var man färdig för invigning. Vid invigningen närvarade bland andra entreprenören och byggmästaren August Bäckman och dåvarande kyrkoherden i Bäckseda J. Plym Forshell. Högtidstalet hölls av rektor Modén. Kostnaden på 2800 kronor för bygget hade man varit tvungen att låna sig till.

VERKSAMHETEN VÄXER

Med åren tillkom en rad olika verksamhetsgrenar inom logen.

År 1912 bildades logens ungdomsförening n:r 96 Heimdal. 1914 kom man igång med studiecirkelarbeten. Cirklarna bestod bland annat av engelska, sång och musik, samt även amatörteater. Ungefär i samma veva som studiecirkelverksamheten kom igång grundades ett bibliotek. 1938 utgjordes bokbeståndet av 220 band.

Ett fyrtiotal personer i scoutdräkt, varav flertalet barn, uppställda för fotografering framför ett draperi.

Scoutkåren firar 10-års-jubileum.

Teaterverksamheten tog sin början 1919. Vid en sammanslagning av Templarorden och Nationalgodtemplarorden 1922 tillfördes logen automatiskt flera nya medlemmar från Templet Föreningsbandet, Vetlanda, vilket innebar ännu större verksamhet. En pojkscoutkår bildades 1929 och 1936 bildades även en flickscoutkår. Runt mitten av 1930-talet fick man även en verksam idrottskommitté inom logen, som 1939 bestod av allmän idrott, fotboll och bandy.

12 ungdomar i bandymundering.
Logen Fridsams bandylag. Ur 50-årshistoriken.

Denna text bygger i stora drag på Logens 50-årshistorik. Det är dock bara ett axplock ur denna. Logens verksamhet var långt mer omfattande än vad som här beskrivs och min redogörelse sträcker sig inte längre än till 1939.

/ Richard Fransson, arkivarie

Back to top