Månadens dokument mars 2019: Askeryds Blåbandsförening

Det ett och fyrati år nu räknas

Sen dess – den tanken

hos, en ädel mann

Sin rätta lösning fann.

I det att här på denna plats

En liten Blåbands här

må växa fram.

Som bliva till gagn

för både Hem och Land.

Under de många år som gått

Liksom en fyrbåk den städse stått

Trots växlingar av skilda slag

Den dock står fast.

Ty grunden som blev lagd

var stark, och ej så lätt den

rubbas kan.

Ty den ditt fäste alltid haft

uppå en högre makt.

Och nu i dag liksom fordomdags

En trupp – nu här, samlad är.

Till rådplägning över det

Som nu här äskas skall

För vår sak skall framåt gå

Men i första hand det höves oss

att göra räkenskap

För det pund som blivit oss betrott

– under nu gånget år.

En liten återblick över det

Som under året timat har

måhända det även önskligt är

Och då i första hand vi minnas

Den högtidsdag –

Till vilken – vi samlad var

För att hugfästa minnet utav

Vår förenings första dag

Och den man, som den oss skänkt

Ej heller glömdes de som –

troget stogo honom bi

Blan dessa några – ändå intill nu

Men nästa gång vi samlar var

Wår chef han bjöd till diskusition

Men då det arlade sig till revolution

Ty det några var som tänkte

Och som sade så

att vi hölle alltför mycke uppå

Religion

Så att de som önskar mera

Sosialt, ej riktigt kunna vara med

Det blev oro uti lägret här -.

Ty måhända skall den grund

 Vi byggt uppå, uti fyratiår

Nu störtas här omkull

Men då vill vi ej längre vara med

Då är det tid att lemna rum

Och genast våra portföljer lemna inn

Så nästa gång vi samlad var

Det märktes åter lugn

Och vår chef han läste och talte så

Du älska skall din nästa-

Som dig sjelv – om så vi gör

Ett bättre samförstånd

Helt säkert ernås kan

Sen dess – vi rätt ofta diskuterat

Uti den bästa enighet.

En annan tanke dock ofta –

Welat komma fram

Man vår förening velat 

Dela upp – i tvenne led

De vita och de mörka får

Och för det vit lamm,

Det sig faller något svårt

Att på djupet kunna tränga ned

Uti de frågor som ställas fram

Men den som vår grundlag

Rätt noga studerat få

Ej ett ord där så tyda kan

Att det minsta stoff. –

Till ett sådant upphov gives

Ty skulle där så något slätt

Då hade vår förening – ej

Den ålder och den framgång haft

Ty förfelat ock då dess högsta ideal.

En vacker sommardag

Wid assjöns strand vi även minna

Där på en historisk plats

Under ekars och björkar hägn

Bygdens ungdom i läger slagit ann

Och på en glänta uti hopen

Man såg musiken –

Och – Prelaten.

Som höll Högtidstalet.

Men något där bakom

Wid den stora Ekens stam

Där även sågs en man –

Med huvud högt i djupet –

Tankar sig försänkt

Men när till sist han äskar ljud

Uti minuter endast fem

–  Er tid mitt herrskap

Jag önskar ta på känn.

På denna korta stund

Mången lärdom till oss trängde fram

Från den vise mannens mun

Som sent nog glömmas skall.

Wår nye ombudsman

Oss även hedrat med besök

En hans önskan, – Till oss var

En ny medl var – Till nästa vår

Då jag ibland – eder åter står.

Om från matriklen ni höra vill

Wid årets början en 8 o en 0 står

Och sen det fjorton är

Som nog tenkt så här

De tyckas ganska trevligt ha

Dessa – med det lilla märket blå

Wi fråga vill – får vi bli med

Och svaret blir – Wälkomna

Att stå ett slag, för nykterhetens lag

Men talet sju det är

Som under året sagt farväl

Men kanhända på den ort

Där de byggt sitt nya bo

En matrikelbok där även finns

En det är som ej längre

Will oss vara med.

En man vars stämma ljöd –

Med kraft genom döden lemnat oss

Skenet ifrån norr i tio Hem

Under julen trängde in.

Men organet bandet blå endast ute

Bidrag sänts till offer

Och till förbund

Grändens oskuldsfulla små

Ej heller glömts i år.

För att kassan stärka

Paketer skänkts och sålts.

(Enär de första skrivna blad

Slumrat uti glömskans djupa hav)

Som en viss dunkelhet omkring

De första skrivna blad uti –

Wår förenings första verksamhet

Sig alltid lägrat har

Men nu för alltid, den skingrad är

Ty uti en gömma –

Hos ett lärarpar

Den lilla skatten – dold –

Ej – längre ligger kvar.

Där för kan man nu

Alltmera korekta svar nu få

Än de som våra äldste, utur

Sitt minne oss kunna ge

Och bättre blir för den

Som för sig förelagt – att

Nästa gång det halva Ceklet –

Falla in – En önskad

Minnesruna ställa fram.

De som uti styrelsen

Uti många år nu stått

De önskar nu sitt avsked få

Och att nya män här

Idag av eder väljas in

Till dem vår önskan

Wi redan bringa

Må Lycka framgång

Troget stå eder bi.

Å styrelsens vägnar i jan. 1932.

                           Sekreteraren