I arkivhänseende delas de svenska folkrörelserna vanligen in i ett drygt tiotal kategorier, avseende dess organisationer, föreningar och förbund:
Se det senaste för samtliga föreningskategorier längre ner på sidan
Folkrörelser
Folkrörelserna i Sverige har en våldsam bakgrund. När begreppet folkrörelse började användas kring sekelskiftet 1800, så var det i det närmaste synonymt med uppror – folkliga protester mot kungamakten, tvångsutskrivningar till krig, höga skatter och svält. Men dessa uppror ledde sällan till något gott för befolkningen – det krävdes andra metoder för att åstadkomma samhällsförbättringar. Vid denna tid hade både samhällets elit och medelklass börjat bilda föreningar för olika ändamål och det fanns även ett engagemang för de mindre lyckligt lottade i samhället. Det bildades föreningar för välgörenhet, för arbetarnas bildning, för hejdande av det utbredda alkoholbruket m m. Snart började även arbetarna själva att bilda föreningar, fackföreningar, kooperativ för inköp och försäljning av livsmedel, nykterhetsföreningar, religiösa föreningar, föreläsningsföreningar m m.
Denna folkrörelse bestod av olika delar, främst arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen, och tillsammans hade de en avgörande betydelse för framväxten av det demokratiska Sverige under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Sedan dess har folkrörelsernas roll förändrats och många fler rörelser har uppstått. Föreningslivet av idag är omfattande och har en viktig roll i samhällsbygget och dess utveckling.
Begreppet folkrörelse har definierats som ”en social rörelse är ett slags organiserat (i lösa nätverk, grupper eller organisationer) kollektivt handlande, vars aktörer delar vissa grundläggande föreställningar om omvärlden, känner solidaritet med varandra och befinner sig i konflikt med det etablerade systemet inom det område där de verkar och framför sina protester. För att räkna som social rörelse krävs att protesthandlingarna och den kollektiva identiteten som rörelsen etablerar uppvisar en viss varaktighet över tid.” (Jamison, Andrew och Wettergren, Åsa. 2006. Sociala rörelser – politik och kultur.)
Nytt om föreningarna
-
Månadens dokument juni 2017: Jönköpings Motorklubb
Ett stort tack till Marianne Harrysson-Svensson för alla de fina fotografier hon skänkt till Folkrörelsearkivet! Några av fotografierna rör ”gamla” Jönköpings Motorklubb där Mariannes pappa, Harry Nilsson, satt som ordförande under flera år. Jönköpings Motorklubb (JMK) ombildades 1944 genom en sammanslagning med andra klubbar. I jubileumsskriften 1944-1994 (s.9) kan man läsa följande: ”Före det andra
-
1 maj – fotografier ur Smålands Folkblads bildarkiv
”Första maj är arbetarrörelsens internationella högtidsdag som firas sedan 1890. Initiativet till demonstrationen 1890 togs av Andra internationalen, som genom en internationell manifestation ville kräva åtta timmars arbetsdag. Första maj har också kommit att firas till åminnelse av Haymarketmassakern 1886. Denna dag firas runt om i världen av olika vänsterorganisationer, partier och fackföreningar med demonstrationer
-
Månadens dokument april 2017: Huskvarna roddsällskap
Klubbens historia Huskvarna Roddsällskap bildades en augustidag 1912.Initiativtagare och 1:a ordförande var stadsingenjören Axel Salén. Föreningen skulle förutom rodd, även syssla med kanot, simning och livräddning. Den första stora uppgiften blev att så snabbt som möjligt skaffa båt och båthus.Båthusfrågan löstes genom att man hyrde ett hyvleri vid Vätterstranden och den första båten blev en inriggad













