Föreningar

I arkivhänseende delas de svenska folkrörelserna vanligen in i ett drygt tiotal kategorier, avseende dess organisationer, föreningar och förbund:

Arbetstagarorganisation
Frilufts- och naturvårdsorganisation
Handikapporganisation
Försvars- och fredsorganisation
Gymnastik- och idrottsorganisation
Humanitär och social organisation
Kulturell organisation
Kvinnoorganisation
Nykterhetsorganisation
Politisk organisation
Religiös organisation
Studieorganisation
Ungdomsorganisation
Övrig organisation

Se det senaste för samtliga föreningskategorier längre ner på sidan

Folkrörelser

Folkrörelserna i Sverige har en våldsam bakgrund. När begreppet folkrörelse började användas kring sekelskiftet 1800, så var det i det närmaste synonymt med uppror – folkliga protester mot kungamakten, tvångsutskrivningar till krig, höga skatter och svält. Men dessa uppror ledde sällan till något gott för befolkningen – det krävdes andra metoder för att åstadkomma samhällsförbättringar. Vid denna tid hade både samhällets elit och medelklass börjat bilda föreningar för olika ändamål och det fanns även ett engagemang för de mindre lyckligt lottade i samhället. Det bildades föreningar för välgörenhet, för arbetarnas bildning, för hejdande av det utbredda alkoholbruket m m. Snart började även arbetarna själva att bilda föreningar, fackföreningar, kooperativ för inköp och försäljning av livsmedel, nykterhetsföreningar, religiösa föreningar, föreläsningsföreningar m m.

Denna folkrörelse bestod av olika delar, främst arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen, och tillsammans hade de en avgörande betydelse för framväxten av det demokratiska Sverige under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Sedan dess har folkrörelsernas roll förändrats och många fler rörelser har uppstått. Föreningslivet av idag är omfattande och har en viktig roll i samhällsbygget och dess utveckling.

Begreppet folkrörelse har definierats som ”en social rörelse är ett slags organiserat (i lösa nätverk, grupper eller organisationer) kollektivt handlande, vars aktörer delar vissa grundläggande föreställningar om omvärlden, känner solidaritet med varandra och befinner sig i konflikt med det etablerade systemet inom det område där de verkar och framför sina protester. För att räkna som social rörelse krävs att protesthandlingarna och den kollektiva identiteten som rörelsen etablerar uppvisar en viss varaktighet över tid.” (Jamison, Andrew och Wettergren, Åsa. 2006. Sociala rörelser – politik och kultur.)

Nytt om föreningarna

  • Månadens dokument februari 2022: Tranås Hembygdsgille

    Det ögonblick, då Tranås Hembygdsgille formellt bildades, inträffade den 31 oktober 1921. I praktiken hade det redan funnits ett tag, men nu konstituerades Gillet och stadgar antogs. Den första tiden gjorde man inte så mycket mer än att utöva svensk folkdans, vilket gjordes regelbundet varje vecka. Dock rimmade denna sysselsättning illa med moderna kläder, varför

    Läs vidare

  • Månadens dokument januari 2022: Koge och Svenskbyborna

    En tavla signerad Koge (Karl-Olof Gustavson) från 1969 är månadens dokument. Tavlan inkom i december 2021 i samband med en större mängd arkivmaterial från Unionen Småland. Koge var dekoratör till yrket och verksam i Jönköping. Han började med en reklambyrå på Smedjegatan, sedan på Östra Torget innan han flyttade sin ateljé till museigatan (JP 2

    Läs vidare

  • Månadens dokument december 2021: Nässjö Fotoklubb

    Nässjö Fotoklubb bildades 1942. Föreningens första ordförande var Walter Nordell och sekreterare var Ragnar Granéus. Fotoklubbens arkiv omfattar handlingar från starten 1942 till dess nedläggning 2009. Månadens dokument är bilderna ur den fotoalmanacka klubben gav ut 1983. / Richard Fransson, arkivarie

    Läs vidare