I arkivhänseende delas de svenska folkrörelserna vanligen in i ett drygt tiotal kategorier, avseende dess organisationer, föreningar och förbund:
Se det senaste för samtliga föreningskategorier längre ner på sidan
Folkrörelser
Folkrörelserna i Sverige har en våldsam bakgrund. När begreppet folkrörelse började användas kring sekelskiftet 1800, så var det i det närmaste synonymt med uppror – folkliga protester mot kungamakten, tvångsutskrivningar till krig, höga skatter och svält. Men dessa uppror ledde sällan till något gott för befolkningen – det krävdes andra metoder för att åstadkomma samhällsförbättringar. Vid denna tid hade både samhällets elit och medelklass börjat bilda föreningar för olika ändamål och det fanns även ett engagemang för de mindre lyckligt lottade i samhället. Det bildades föreningar för välgörenhet, för arbetarnas bildning, för hejdande av det utbredda alkoholbruket m m. Snart började även arbetarna själva att bilda föreningar, fackföreningar, kooperativ för inköp och försäljning av livsmedel, nykterhetsföreningar, religiösa föreningar, föreläsningsföreningar m m.
Denna folkrörelse bestod av olika delar, främst arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen, och tillsammans hade de en avgörande betydelse för framväxten av det demokratiska Sverige under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Sedan dess har folkrörelsernas roll förändrats och många fler rörelser har uppstått. Föreningslivet av idag är omfattande och har en viktig roll i samhällsbygget och dess utveckling.
Begreppet folkrörelse har definierats som ”en social rörelse är ett slags organiserat (i lösa nätverk, grupper eller organisationer) kollektivt handlande, vars aktörer delar vissa grundläggande föreställningar om omvärlden, känner solidaritet med varandra och befinner sig i konflikt med det etablerade systemet inom det område där de verkar och framför sina protester. För att räkna som social rörelse krävs att protesthandlingarna och den kollektiva identiteten som rörelsen etablerar uppvisar en viss varaktighet över tid.” (Jamison, Andrew och Wettergren, Åsa. 2006. Sociala rörelser – politik och kultur.)
Nytt om föreningarna
-
Månadens dokument juni 2022: Gislaveds Husmodersförening
Gislaveds husmodersförening bildades den 12 november 1934 efter ett föredrag av länsförbundets ordförande fru Cecilia Gränsström, Vetlanda. 14 husmödrar anslöt sig denna kväll, men redan vid föreningens första årsmöte kunde 58 medlemmar noteras. 30 av dessa hade dessutom redan hunnit skaffa de typiska husmodersdräkterna och därtill broderat förkläden. ”Husmodersrörelsen växte snabbt från starten, i början
-
Månadens dokument maj 2022: Huskvarna Missionsförsamlings Ungdomsförenings Sommarhem, Klippan
I mitten på 1930-talet inköpte Huskvarna Missionsförsamlings Ungdomsförening fastigheten Fagerberg på Egnahemsområdet för ombyggnad till sommarhem. Enligt uppgifter i JP den 4 juni 1938 så hade fastigheten en gång tillhört ”den framlidne soldaten Eng”. Hur länge Ungdomsföreningen drev sommarhemmet känner jag inte till, men i Klippans arkiv finns dokument som tyder på att det var
-
Jönköpings läns Slakteriförening (JLS)
De första bondeägda slakteriföreningarna i landet bildades kring skiftet 1800/1900-talet. De flesta var kapitalfattiga och dukade oftast snart under i konkurrensen. Endast några få överlevde på längre sikt. I Jönköping grundades en andelsslakteriförening i 1915. Varken medlemsanslutning eller slaktverksamhet fick någon större omfattning och 1925 upplöstes föreningen. 1934 bildades Jönköpings läns Slakteriförening av ca 8 000













