Föreningar

I arkivhänseende delas de svenska folkrörelserna vanligen in i ett drygt tiotal kategorier, avseende dess organisationer, föreningar och förbund:

Arbetstagarorganisation
Frilufts- och naturvårdsorganisation
Handikapporganisation
Försvars- och fredsorganisation
Gymnastik- och idrottsorganisation
Humanitär och social organisation
Kulturell organisation
Kvinnoorganisation
Nykterhetsorganisation
Politisk organisation
Religiös organisation
Studieorganisation
Ungdomsorganisation
Övrig organisation

Se det senaste för samtliga föreningskategorier längre ner på sidan

Folkrörelser

Folkrörelserna i Sverige har en våldsam bakgrund. När begreppet folkrörelse började användas kring sekelskiftet 1800, så var det i det närmaste synonymt med uppror – folkliga protester mot kungamakten, tvångsutskrivningar till krig, höga skatter och svält. Men dessa uppror ledde sällan till något gott för befolkningen – det krävdes andra metoder för att åstadkomma samhällsförbättringar. Vid denna tid hade både samhällets elit och medelklass börjat bilda föreningar för olika ändamål och det fanns även ett engagemang för de mindre lyckligt lottade i samhället. Det bildades föreningar för välgörenhet, för arbetarnas bildning, för hejdande av det utbredda alkoholbruket m m. Snart började även arbetarna själva att bilda föreningar, fackföreningar, kooperativ för inköp och försäljning av livsmedel, nykterhetsföreningar, religiösa föreningar, föreläsningsföreningar m m.

Denna folkrörelse bestod av olika delar, främst arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen, och tillsammans hade de en avgörande betydelse för framväxten av det demokratiska Sverige under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Sedan dess har folkrörelsernas roll förändrats och många fler rörelser har uppstått. Föreningslivet av idag är omfattande och har en viktig roll i samhällsbygget och dess utveckling.

Begreppet folkrörelse har definierats som ”en social rörelse är ett slags organiserat (i lösa nätverk, grupper eller organisationer) kollektivt handlande, vars aktörer delar vissa grundläggande föreställningar om omvärlden, känner solidaritet med varandra och befinner sig i konflikt med det etablerade systemet inom det område där de verkar och framför sina protester. För att räkna som social rörelse krävs att protesthandlingarna och den kollektiva identiteten som rörelsen etablerar uppvisar en viss varaktighet över tid.” (Jamison, Andrew och Wettergren, Åsa. 2006. Sociala rörelser – politik och kultur.)

Nytt om föreningarna

  • Månadens dokument augusti 2022: Vetlanda PRO

    Förr som nu fanns ett behov av att organisera sig för att påverka levnadsvillkoren. Pensionärerna är inget undantag från detta. PRO:s officiella historia börjar 1942 i Malmö, som var riksorganisationens hemvist fram till 1977 då kansliet flyttade till Stockholm. Dock bör nämnas att pensionärsföreningar funnits längre än så. SPF Seniorerna bildades redan 1939 i Göteborg…

    Läs vidare

  • Månadens dokument juli 2022: Lions Club Mullsjö

    I början av juni tog arkivet emot material från Lions Club Mullsjö, så vi passar på att lyfta denna klubb som månadens dokument. Utöver protokoll, matriklar, korrespondens mm från mitten av 1950-talet och framåt finns det även ett hundratal diabilder och fotografier i leveransen. Många av bilderna är från jul- och vårmarknader i Mullsjö som…

    Läs vidare

  • Månadens dokument juni 2022: Gislaveds Husmodersförening

    Gislaveds husmodersförening bildades den 12 november 1934 efter ett föredrag av länsförbundets ordförande fru Cecilia Gränsström, Vetlanda. 14 husmödrar anslöt sig denna kväll, men redan vid föreningens första årsmöte kunde 58 medlemmar noteras. 30 av dessa hade dessutom redan hunnit skaffa de typiska husmodersdräkterna och därtill broderat förkläden. ”Husmodersrörelsen växte snabbt från starten, i början…

    Läs vidare