(1943-2025)
Lennart Lindberg är borta. Familjens Lennart, vännernas Lennart och Jönköpings Lennart Lindberg. För han var verkligen en stadens son – han älskade sitt Jönköping. Och kanske är Lennart Lindbergs Jönköping också borta – det Jönköping som bara han kunde beskriva med sina ord, sina minnen och sina funderingar.
Jag träffade Lennart Lindberg när jag för många år sedan arbetade på länsmuseet. Lennart hjälpte oss med identifiering av fotografier, och sen blev han involverad i allt möjligt. När jag bytte jobb och hamnade på Folkrörelsearkivet, så blev Lennart en ännu oftare sedd gäst – han blev bekant med mina kollegor på arkivet. Och vi engagerade honom till föreläsningar och stadsvandringar, och inte minst – som sakkunnig på Jönköpings stads historia. Han blev en av flera ovärderliga vänner i vår ”Fotofika”-grupp, som mina kollegor Anna och Suzanne har hållit i under flera år. Och Lennart blev som en ambassadör för arkivet – han framhöll oss och vårt arbete i olika sammanhang, och han såg också till att en mängd kulturhistoriskt intressant material, fotografier och andra dokument, fick sin slutförvaring hos oss – till glädje och nytta för i synnerhet jönköpingsbor nu och i framtiden.
Vi minns dig, Lennart, för allt du gjort för oss – och alla skratt du bjudit på genom åren.
Tack
Lars Östvall
arkivarie
