Månadens dokument november 2020: Föreningen Dvalin – Arkiv Jönköpings län

Bildandet av Sällskapet Dvalin

”Det var den 6 februari 1892 som några naturvänner överenskom att bilda en förening, där medlemmarna kunder meddela varandra intressanta ting som det läst om eller iakttagit inom naturvetenskapens vidsträckta fält. Initiativtagare till sällskapet var läroverksadjunkten  A W Arnell och övriga stiftare var läroverksadjunkterna C O von Porat och R Nordenstam […] Sällskapet fick vid starten namnet Dvalin och dess förste ordförande blev lektor A W Arnell.

Det sägs i en skrift vid 50-årsjubileet att behovet av ett naturvetenskapligt sällskap var mycket stort då Dvalin bildades. Vid den tiden fanns inga naturvetenskapliga tidskrifter i Sverige och populärvetenskapliga föreläsningar i ämnet var i Jönköping helt okända. Länge var Dvalin också en av de få föreningar som överhuvudtaget fanns i staden. Den var naturligtvis den enda som sysslade enbart med naturvetenskapen. Lite av sällskapets karaktär framgår av de här citaten ur 50-årsskriften:

”Det är naturligt att sällskapet Dvalin i sin egenskap av naturvetenskaplig förening fått en säker anknytning till sådana institutioner som Jönköpings högre allmänna läroverk och Svenska Mosskulturföreningen i Jönköping, vilka under årens lopp skänkt Dvalin en rad ordföranden och vice ordföranden, sekreterare och även andra flitiga och högt värderade föredragshållare.”

(Texten ovan är hämtad ur Sällskapet Dvalin 100 år – En jubileumskrift 6/2 1892 – 6/2 1992.)

En tavla med tjugo mindre porträtt omgärdade av slingrande grenar. I mitten av tavlan en tecknad dvärg som håller en fackla. I facklan ordet "DVALIN".
Grupptavla över Dvalinbröder under åren 1892-1894. Överlämnad till förste ordförande lektor Hampus Arnell, när han 1894 flyttade från Jönköping till Gävle. Lektor Arnell i mitten under Dvalinsymbolen. Övriga nitton bröder från vänster:
Översta raden: Provinsialläkare Mauritz Malmberg, Direktör Carl von Feilitzen.
Andra raden: Hovrättsnotarie Emil Lindegren, Läroverksadjunkt Carl Oscar von Porat, Assistent Robert Tolf, Läroverksadjunkt Gunnar Säve.
Tredje raden: Förste stationsskrivare Lorentz Andersson, Första bataljonsläkare Olof Sörensen, Läroverksadjunkt Roland Nordenstam, Vik. Läroverksadjunkt August Ehn, Fängelsedirektör Adolf Erikson, Postmästare Johan Albert Olsson.
Fjärde raden: Ingenjör Per Dusén, Regementsläkare Edvard Zetterberg, Assistent Sven Hammar, Ingenjör Algot Friberg, Stationsskrivare Alfred Arvén, Bataljonsläkare Sixten Nylén, Assistent Gustaf Wadner.
Hörnbilderna föreställer: Jönköpings Högre Allmänna läroverk, Framnäs vid Härnösand (lektor Arnells fädernehem), Lektor Arnell på botanisk forskningsresa till Jenisejs mynning, sysselsatt med ”bortrensning av klädlöss”, symboler för Jönköping och Gävle.

En av Jönköpings äldsta och sannolikt mest anonyma föreningar

I samband med att Dvalin fyllde 100 år lyftes föreningen fram i en artikel i Jönköpingsposten. I denna artikel kan man finna något av förklaringen till varför föreningen förblivit så anonym. Dåvarande ordförande Lasse Svensson säger i samband med artikeln:

”Vi har alltid legat lågt med den utåtriktade verksamheten […] Vi har aldrig arbetat med någon medlemsvärvning, men vilka som helst kan egentligen väljas in. Men det krävs ett naturvetenskapligt intresse och att man kan hålla ett föredrag om något som rör detta område.”

I samma artikel står att läsa: ”Sällskapet Dvalin är en naturvetenskaplig förening och ser sig något som en föregångare till SNF, Svenska Naturskyddsföreningen, men är i motsats till SNF definitivt ingen folkrörelse. Under de första åren var Dvalin ett exklusivt sällskap […] då medlemmarna nästan uteslutande hörde till yrkeskategorier med akademisk anknytning.”

(Jönköpingsposten 6 februari 1992)

Dvalin – dvärg eller hjort?

”När sällskapet grundades 1892 föreslog initiativtagare lektor Arnell namnet Dvalin, som skulle symbolisera en av de fyra hjortar som enligt den fornnordiska gudasagan betade av det ständigt grönskande världsträdet Yggdrasil och som där hämtade livskraft och glädje. Senare menade en annan tidig medlem, lektor A. Åkerblom, att Dvalin snarare betecknade den dvärg som enligt Snorre-Eddan vid dagens slut lockade ”glödens drott” eller solen in i bergets salar, där den för Dvalin-bröderna spred ljus och vederkvickelse.”

(Gudmundsgillets årsbok 2007.)

Man kan kanske kan tycka att Arnell som var den som föreslog namnet Dvalin borde ha tolkningsföreträde, men Åkerbloms övertygelse om att det är dvärgen Dvalin som avses tycks ha varit den förhärskande uppfattningen bland föreningens medlemmar, åtminstone om man ser till de tidiga åren när fotografiet ovan framställdes. Där förefaller Dvalin vara mer dvärg än hjort.

Sällskapets verksamhet

Jag har valt att plocka några av de föredrag, demonstrationer, referat och notiser vid Dvalins sammanträden som står listade i 100-årsjubileumsskriften. De första tio åren är föreningen väldigt flitig med den här typen av programpunkter, uppskattningsvis uppåt 200 stycken, för att med tiden glesas ut något. Följande uppställning utgör således blott en bråkdel av deras samlade arrangemang:

5 mars 1892    

  • Lärov adj C O v Porat: Referat av V Wittstrock, Biologiska ormbunksstudier.
  • Assistent R Tolf: Om lagerföljden i småländska höglandets torvmossar.

10 april 1892

  • Lärov adj C O v Porat: Ålens fortplantning och vandringar.

31 augusti 1892, Extra sammanträde

  • Fil kand Y Sjöstedt: Demonstration av en samling däggdjur och fåglar från Kamerun, avyttrad till Jönköping h a l.

5 november 1892

  • Lärov adj C O v Porat: Redogörelse för Reuters undersökning av myrornas själsförmögenheter; Något om krokodilernas fortplantning.

14 november 1896

  • Vik lärov adj A Ehn: Diverse meddelanden ur Svenska Dagbladet: Om guldlösande ämnen, framställning av kamfer på kemisk väg, elektriciteten i jordbrukets tjänst, X-strålarnas synlighet för djur, särskilt insekter och kräftor.

Denna text bygger på jubileumsskrifter, trycksaker och pressklipp ur föreningen Dvalins arkiv som förvaras på Arkiv Jönköpings län. Arkivets handlingar spänner mellan åren 1892 och 2017.

/ Richard Fransson, arkivarie

Back to top