Platsen för Rådhusparken har samband med Jönköpings slott, som började byggas ut på 1540-talet. I detta ingick delar av det medeltida Franciskanerklostret. Slottet hade sin glansperiod under 1600-talet och var stilmässigt ett ”Vasaslott”. 1737 brann slottet och de sista vallarna kring det förutvarande slottet revs ned omkring 1870. 1838 började fästningsverken med dess bastioner och vallbyggnader raseras och materialet därifrån användes bland annat för utbyggnad av Jönköpings hamn, hamnkanalen och strandpromenaden utefter Vättern. Vid mitten av 1850-talet ställdes hela slotts- och fästningsområdet till stadens förfogande. På det gamla slottsområdet byggdes en del offentliga byggnader såsom Länsresidens, Riksbanksbyggnad, Länsfängelse, Telegrafverkets byggnad samt 1867 års läroverksbyggnad – senare apterad till kommunalhus och rådhusbyggnad. Nuvarande läroverksbyggnad (Per Brahegymnasiet) uppfördes 1913 och på 1860-talet uppfördes bland annat det s.k. arbetshuset i kv. Hallonet och tullhuset. I samband med dessa byggnaders uppförande gjordes utfyllnad för blivande Rådhusparken och Hamnparken.
Källa: Gudmundsgillet 1990, sidan 16.
Lösenordsfråga: Följ denna länk och skriv årtalet som är inristat längst ner på denna sten med siffror för att komma vidare till nästa sida.
